Evolutionary Materialism: Towards a Theory of Anticipatory Adaptive Assemblages
Tid: To 2020-11-26 kl 10.00
Ämnesområde: Byggvetenskap, Byggnadsmaterial
Respondent: Magnus Larsson , Byggnadsmaterial, EnWoBio
Opponent: Professor Olga Popovic Larsen, KADK The Royal Danish Academy of Fine Arts, Copenhagen, Denmark
Handledare: Professor Magnus Wålinder, Byggnadsmaterial; PhD Andreas Falk,
Abstract
Den här avhandlingen undersöker hur meta-heuristiska flermålsoptimeringar (genetiska algoritmer drivna av evolutionära lösningsmotorer) kan ge materialbaserade fördelar med avseende på arkitektonisk prestanda. Den omdefinierar arkitektens och ingenjörens uppgik från gestaltningen av enskilda rumsligheter eller strukturer till formgivningen av hela arter av former, och diskuterar en speciell metod – anteciperande adaptiva arrangemang (AAA) – som tillåter sådana processer att producera många generationer av designförslag vilka i slutänden genererar individer som optimerats för en rad på förhand bestämda målbilder. Särskild vikt läggs vid optimeringen av byggnadsmaterial, med ett visst fokus på trästrukturer.
Avhandlingen framlägger en teoretisk grund (assemblage-teori) som knyter en ontologi, metodologi, epistemologi och axiologi till de datorbaserade operationer som används, vilket vidgar domänen bortom simpel parametricism. Den använder samtida generativa designmetoder för al introducera en samling nya koncept och verktyg som tilläggslaster, materialbaserade fasförändringar (MPT), generativa livscykelanalyser (GLCA), parametriska epistemiska ting (PET), presiliens och postponism. En avslutande fältstudie visar hur sådana mekanismer tillsammans med AAA-teorin som helhet kan användas inte bara som ett teoretiskt verktyg utan även för att producera faktiska arkitekturprojekt baserade på en mer precis analys av data än gestaltningen av vår bebyggda miljö normalt sett använder.
Diskussionen visar att användandet av mer avancerade och komplexa optimeringsstrategier inte bara är en möjlighet utan el nödvändigt åtagande för en arkitektur-, ingenjörs- och byggindustri som – om produktionen av byggnadsmaterial adderas till konstruktionen och driken av våra byggnader – ansvarar för mellan 35% och 40% av såväl den globala energiåtgången som världens energirelaterade utsläpp av CO2. En argumentation för att vår kunskap om material, inklusive de tilläggslaster de medför (som exempelvis deras GWPvärden), kan användas konstruktivt för att designa arkitektoniska arrangemang med potential att byta ut energikonsumerande mot energiproducerande byggnader leder till insikten att det berömda Le Corbusier-citatet om att byggnader är “maskiner al bo i” borde ersättas av idén att alla byggnader är potentiella beboeliga kraftverk. Risker associerade med utvecklingen av AAA diskuteras, och framtida studier föreslås.