Incentivising Innovation in the Swedish Construction Industry
Tid: Fr 2020-08-28 kl 10.00
Plats: https://kth-se.zoom.us/webinar/register/WN__I0rtt4bQt6cAYv6h9BqhQ, Stockholm (English)
Ämnesområde: Energiteknik
Respondent: Jonas Anund Vogel , Tillämpad termodynamik och kylteknik
Opponent: Professor Ellen Van Bueren, TU Delft
Handledare: Professor Per Lundqvist, Energiteknik; Hans Lind, Fastigheter och byggande, Fastigheter och byggande; Jaime Arias Hurtado, Tillämpad termodynamik och kylteknik
Abstract
Byggnader och byggande i den industrialiserade delen av världen står för nästan 40 procent av den globala energianvändningen, och därmed även en liknande procent av de globala koldioxidutsläppen. Tyvärr fortsätter energibehovet och kopplade utsläpp från sektorn att växa. Därför är det av största vikt att stimulera användningen av resurseffektiv teknik i byggnader för att minska kostnaderna, för att nå energi- och klimatmål och för att möjliggöra smarta och hållbara byggnader och städer i större skala. Eftersom ny teknik medför risker samtidigt som fördelar måste byggherrar, entreprenörer och konsulter ha incitament för att minska och dela dessa risker på ett rationellt sätt, om vi ska uppfylla de avgörande långsiktiga målen i samhället för minskad användning av resurser och minskade utsläpp. Hypotesen i denna avhandling är att det finns lagliga och institutionella ramverk (lagar, regler, byggnormer, förordningar, standardkontrakt osv.) som resulterar i svaga eller negativa incitament för aktörer i byggindustrins att investera i, föreslå och installera resurseffektiv teknik. Om hypotesen stämmer är målet att identifiera sätt att stimulera aktörer i byggindustrins att fullt ut engagera sig i design och produktion av smarta och hållbara byggnader. För att studera dessa frågeställningar har fyra studier genomförts, och ett brett metodupplägg har använts (mixed method approach). I artikel 1 identifieras 38 hinder för energieffektivisering i svenska flerbostadshus. Nästa studie (artikel 2) utvecklar ett kategoriseringsramerk för hinder relaterat till energieffektivitet. Artikel 3 och 4 ägnas åt två specifika hinder och föreslår möjliga lösningar för att övervinna eller runda dessa: (1) hur det nuvarande legala ramverket (främst bostadsrättsformen) som styr start och drift av bostadsrättsföreningar påverkar incitament för att uppföra resurseffektiva byggnader, och (2) hur det institutionella ramverket för samarbete mellan byggherre/entreprenör och konsulter stimulerar resurseffektiv konstruktion. I detta fall är det undersökta ramverket standardavtalet ”Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet ABK 09”. Dessa två uppsättningar av legala och institutionella ramverk kan, om de ändras, ha en betydande inverkan på hur byggnader designas, produceras och används. De föreslagna förändringarna kan leda till möjligheter att stimulera aktörer i byggindustrin att fullt ut engagera sig i att skapandet av smarta och hållbara byggnader; skapandet av byggnader som levererar tjänster till användare och samtidigt minskar negativ miljöpåverkan från både produktion och drift av byggnader.