Till innehåll på sidan

Making Reindeer

The Negotiation of an Arctic Animal in Modern Swedish Sápmi, 1920-2020

Tid: On 2021-06-02 kl 14.00

Plats: Videolänk https://kth-se.zoom.us/j/64139049974, Du som saknar dator /datorvana kontakta Sofia Jonsson history@abe.kth.se / Use the e-mail address if you need technical assistance, Stockholm (English)

Ämnesområde: Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Respondent: Corinna Röver , Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Opponent: Professor David G. Anderson, University of Aberdeen, Scotland, UK

Handledare: Professor Sverker Sörlin, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö; Professor Dag Avango, Luleå University of Technology; Associate Professor Per Axelsson, Umeå University; Dr Annika Nilsson, Luleå University of Technology

Exportera till kalender

Abstract

Arktis har länge uppfattats som en statisk, tidlös och avskild ödemark. Denna uppfattning gäller även renar, som setts som en del av både den arktiska miljön och urfolkens traditionella levnadssätt. Renen i svenska Sápmi ser fysiskt i stort sett likadan ut idag som för hundra år sedan – ett djur som till synes förblev oförändrat genom tiden.

Ändå argumenterar denna avhandling för att renen har genomgått ett antal grundläggande betydelseförskjutningar i svenska Sápmi under det senaste århundradet. Den utforskar den föränderliga förståelsen av renens roll i samhället och den studerar framväxande idéer och syften och hur dessa påverkade djuret. Avhandlingen frågar hur renens roller och funktioner har utvecklats i svenska Sápmi mellan 1920 och 2020 och undersöker hur, varför och av vem renarnas förvandling har genomförts.

Denna studie är en historia som innefattar de idéer, diskurser och metoder som formade den moderna renen. Den undersöker sätt att förstå och “göra” renen som djur men också som inslag i ekonomi och samhälle. Vid olika tillfällen har olika kombinationer av aktörer försökt kontrollera, forma och omdefiniera detta arktiska djur. Som resultat förändrades dess betydelse, och därmed även den politiska styrningen av renen. Särskilt den svenska statliga politiken gentemot samerna och renskötseln har djupt påverkat hur renar förstods och styrdes. Under ett helt århundrade har politiska ansträngningar syftat till att kontrollera renens rörelser, hälsa, reproduktion och död, med varierande framgång. Diskurs och tillhörande praktiker genererade flera versioner av renen. Med tanke på dessa föränderliga versioner konceptualiserar avhandlingen renen som en socialt konstruerad resurs.

Fem empiriska kapitel spårar hur renen förhandlades, speciellt mellan svenska staten och samiska renskötare. Restriktiv gräns- och renbetespolitik gjorde renen till en inkräktare vid 1900- talets början. Från 1950-talet och framåt sågs renen som en ekonomisk resurs i ett statligt modernistikt förbättringsprojekt. Under dessa rationaliseringsinsatser blev renen till ett objekt av teknovetenskapligt intresse. Reformatorer försökte omvandla renar till produktiva, pålitliga köttmaskiner. Dessa ansträngningar mötte ett allvarligt bakslag när kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 förorenade ett stort antal renar och gjorde det till ett giftigt djur och en hotad bärare av samisk kultur. På senare år ser vi renarna i skärningen mellan konsumenternas efterfrågan på naturliga livsmedel och samisk agens. Renen har blivit en symbol för anspråk på självbestämmande, där samiska förkämpare för livsmedelssuveränitet och markrättigheter har börjat återta och främja renen som traditionell samisk och hälsosam matkälla genom Slow Food Sápmi-rörelsen.

En närmare granskning av dessa omdefinitioner visar att renen inte är någon tidlös, passiv bakgrund till människornas handlingar. Renen har en egen historia – det är ett historiskt djur med egen agens, som kan utmana kontrollförsök. Ändå omsattes de olika föreställningarna om renen till politik och sätt att styra inte bara renen utan också dess samiska ägare. Att förstå (om)förhandlingarna om vad en ren är eller borde vara ger insikter i förhållandet mellan representanter för den svenska staten och samiska renskötare, liksom förhållandets koloniala arv och kvarvarande ojämna maktförhållanden.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-294131