Till innehåll på sidan

Multispektral fjärranalys och djupinlärning för upptäckt av skogsbränder

Tid: Må 2021-06-14 kl 10.00

Plats: Videolänk https://kth-se.zoom.us/j/63625581961, Du som saknar dator /datorvana kontakta Yifang Ban yifang@kth.se / Use the e-mail address if you need technical assistance, Stockholm (English)

Ämnesområde: Geodesi och geoinformatik, Geoinformatik

Licentiand: Xikun Hu , Geoinformatik, KTH Royal Institute of Technology

Granskare: Professor Ioannis Gitas, Laboratory of Forest Management and Remote Sensing School of Forestry and Natural Environment, Aristotle University of Thessaloniki

Huvudhandledare: Professor Yifang Ban, Geoinformatik

Exportera till kalender

Abstract

Fjärranalysdata har stor potential för upptäckt och övervakning av skogsbränder med förbättrad rumslig upplösning och tidsmässig täckning. Jordobservationssatelliter har använts för att systematiskt övervaka brandaktivitet över stora regioner på två sätt: (i) för att upptäcka placeringen av aktivt brinnande fläckar (under brandhändelsen) och (ii) för att kartlägga den brända ärrens rumsliga omfattning ( under eller efter evenemanget). Aktiv branddetektering spelar en viktig roll i system för tidig varning för skogsbränder. Den öppna tillgången till Sentinel-2 multispektral data vid 20 m upplösning ger en möjlighet att utvärdera dess kompletterande roll i förhållande till den grova indikationen i hotspots som tillhandahålls av MODIS-liknande polaromloppsbanesystem och GOES-liknande geostationära system. Dessutom krävs en korrekt och snabb kartläggning av brända områden för skadebedömning. Senaste framstegen inom deep learning (DL) ger forskaren automatiska, exakta och förspänningsfria storskaliga kartläggningsalternativ för kartläggning av bränt område med unitemporal multispektral bild. Därför är syftet med denna avhandling att utvärdera multispektral fjärranalysdata (särskilt Sentinel- 2) för att upptäcka skogsbränder, inklusive aktiv branddetektering med hjälp av ett multikriterietillvägagångssätt och detektering av bränt område med DL-modeller.

För aktiv branddetektering utvecklas en multikriteriemetod baserad på reflektionen av B4, B11 och B12 i Stentinel-2 MSI data för flera representativa brandbenägna biom för att få fram otvetydiga pixlar för aktiv brand. De adaptiva tröskelvärdena för varje biom bestäms statistiskt från 11 miljoner Sentinel-2 observationsprover som förvärvats under sommaren (juni 2019 till september 2019) i 14 regioner eller länder. Det primära kriteriet härleds från 3-sigma-prediktionsintervallet för OLS-regression av observationsprover för varje biom. Mer specifika kriterier baserade på B11 och B12 införs vidare för att minska utelämningsfel (OE) och kommissionsfel (CE).

Det multikriteriella tillvägagångssättet visar sig vara effektivt när det gäller upptäckt av svala pyrande bränder i undersökningsområden med tropiska och subtropiska gräsmarker, savanner och buskmarker med hjälp av det primära kriteriet. Samtidigt kan ytterligare kriterier som tröskelvärden för reflektionen av B11 och B12 effektivt minska det fel som orsakas av extremt ljusa lågor runt de heta kärnorna i testområden med skogar, skogsmarker och buskage i Medelhavsområdet. Det andra kriteriet som bygger på förhållandet mellan B12 och B11:s reflektionsgrad undviker också effekterna av CE som orsakas av heta markpixlar i områden med tropiska och subtropiska fuktiga lövskogar. Sammantaget visar valideringsresultatet för testområden att CE och OE kan hållas på en låg nivå (0,14 och 0,04) som en godtagbar kompromiss. Algoritmen med flera kriterier lämpar sig för snabb aktiv branddetektering baserad på unika tidsmässiga bilder utan krav på tidsmässiga data. Multispektrala data med medelhög upplösning kan användas som ett kompletterande val till bilder med kursupplösning på grund av deras förmåga att upptäcka små brinnande områden och att upptäcka aktiva bränder mer exakt. När det gäller kartläggning av brända områden syftar denna avhandling till att förklara hur djupa DL-modeller kan användas för att automatiskt kartlägga brända områden från multispektrala bilder i ett tidsintervall. Olika algoritmer för upptäckt av brända områden har utvecklats med hjälp av Sentinel-2 och/eller Landsat-data, men de flesta av studierna kräver att man har en förebränning. bild före branden, täta tidsseriedata eller ett empiriskt tröskelvärde. I den här avhandlingen tillämpas flera arkitekturer för semantiska segmenteringsnätverk, dvs. U-Net, HRNet, Fast- SCNN och DeepLabv3+, på Sentinel- 2 bilder och Landsat-8 bilder över tre testplatser i två lokala klimatzoner. Dessutom används tre populära algoritmer för maskininlärning (ML) (Light- GBM, KNN och slumpmässiga skogar) och NBR-tröskelvärden (empiriska och OTSU-baserade) i samma undersökningsområden för jämförelse. Valideringsresultaten visar att DL-algoritmerna överträffar maskininlärningsmetoderna (ML) i två av de tre fallen med kompakta brända ärr, medan ML-metoderna verkar vara mer lämpliga för kartläggning av spridda ärr i boreala skogar. Med hjälp av Sentinel-2 bilder uppvisar U-Net och HRNet jämförelsevis identiska prestanda med högre kappa (omkring 0,9) i en heterogen brandplats i Medelhavet i Grekland; Fast-SCNN presterar bättre än andra med kappa över 0,79 i en kompakt boreal skogsbrand med varierande brännskadegrad i Sverige. Vid direkt överföring av de tränade modellerna till motsvarande Landsat-8-data dominerar HRNet dessutom på de tre testplatserna bland DL-modellerna och kan bevara den höga noggrannheten. Resultaten visade att DL-modeller kan utnyttja kontextuell information fullt ut och fånga rumsliga detaljer i flera skalor från brandkänsliga spektralband för att kartlägga brända områden. Med den unika tidsmässiga bilden har DL-baserade metoder potential att användas för nästa jordobservationssatellit med databehandling ombord och begränsad lagring av tidigare scener.

I den framtida studien kommer DL-modeller att undersökas för att upptäcka aktiva bränder från fjärranalysdata med flera upplösningar. Det befintliga problemet med obalanserade märkta data kan lösas med hjälp av en avancerad DL-arkitektur, lämplig konfiguration av träningsdatasetet och förbättrad förlustfunktion. För att ytterligare utforska de skador som orsakas av skogsbränder kommer det framtida arbetet att fokusera på bedömningen av brännskadornas allvarlighetsgrad baserat på DL-modeller genom semantisk segmentering av flera klasser. Dessutom kan översättningen mellan optiska bilder och SAR-bilder baserad på en GAN-modell (Generative Adversarial Network) undersökas för att förbättra kartläggningen av brända områden under olika väderförhållanden.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-295655