Till innehåll på sidan

Makt och möjlighet att förändra?

Systematiskt arbetsmiljöarbete i könade offentliga verksamheter

Tid: Fr 2021-06-04 kl 13.00

Plats: https://kth-se.zoom.us/j/68725801924, (Swedish)

Ämnesområde: Teknik och hälsa

Respondent: Karin Sjöberg Forssberg , Ergonomi

Opponent: Docent Anna Fogelberg Eriksson, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Handledare: Docent Annika Vänje, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH); Professor Karolina Parding, Luleå Tekniska Universitet, Arbetsvetenskap

Exportera till kalender

Abstract

Trots lagstiftning, föreskrifter och omfattande insatser från Arbetsmiljöverket finns stora brister i offentliga verksamheters arbetsmiljöarbete. I avhandlingen beskrivs och fördjupas förståelsen av organisatoriska villkor som främjar eller begränsar systematiskt arbetsmiljöarbete i könssegregerade offentliga verksamheter. Forskningen baseras på fyra delstudier, genomförda utifrån en interaktiv, kvalitativ ansats. I två studier undersöks hur medarbetare, skyddsombud och chefer inom hemtjänstverksamheter och tekniska förvaltningar beskriver och tolkar arbetsmiljöutmaningar, betydelser av kön samt organisatoriska villkor för arbetsplatslärande och systematiskt arbetsmiljöarbete. En tredje studie undersöker hur inspektörer och chefer vid Arbetsmiljöverket uppfattar dessa frågor utifrån erfarenheter av hundratals inspektioner inom könssegregerade verksamheter. Den fjärde studien fokuserar organisatoriska villkor som främjar ett systematiskt arbete med könsmedvetna och jämställda arbetssätt. Delstudien baseras på intervjuer med chefer, strateger, medarbetare och politiker i en kommun. Avhandlingens sammanlagda empiriska underlag utgörs av 79 djupintervjuer liksom dokumentation från dialog- och analysseminarier. Resultaten visar att ojämställda arbetsvillkor försvårar arbetsmiljöarbete och att en god arbetsmiljö är en fråga om makt och handlingsutrymme. Starka könsnormer försvårar det systematiska arbetsmiljöarbetet där obligatoriska delar som delaktighet, analys, dokumentation, riskbedömning och incidentrapportering begränsas av könsstereotypa normer och värderingar. Svaga strukturer för lärande begränsar möjligheter för arbetsplatslärande och utveckling liksom möjligheter att erhålla nödvändiga arbetsmiljökunskaper. Bristande strukturer för systematiska gemensamma lärprocesser begränsar möjligheter att synliggöra och förändra begränsande könsnormer.En övergripande slutsats är att skapande av effektivt arbetsmiljöarbete är komplext. Effektivt arbetsmiljöarbete kan sägas främjas av könsmedvetna och jämställda arbetssätt samt organisatorisk förändringskompetens. En sådan kännetecknas av organisatorisk mottaglighet för lärande, stödjande strukturer och en kultur som främjar lärande och förändring. Eftersom könsgörande processer på olika nivåer samverkar och förstärker varandra är en av slutsatserna att könsmedvetna, lärande förändringsprocesser behöver initieras och genomföras på individ-, organisations- och verksamhetsnivå. Den här avhandlingens teoretiska bidrag rör kombinationen av könsteori (doing gender) samt teorier om situerat lärande i praktikgemenskaper och organisatorisk förändringskompetens. Tillsammans synliggör teorierna maktrelationer och fördjupar förståelsen av hur kvinnor och män lär sig göra kön liksom hur utebliven förändring kan förstås. Vidare belyses vilka villkor som är nödvändiga för effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckling mot goda arbetsmiljöer. Rent praktiskt pekar resultaten på en rad utmaningar, som väl synliggjorda kan tjäna som utgångspunkt för såväl politik som praktik i arbetet med att utveckla ett systematiskt arbetsmiljöarbete och därigenom goda arbetsmiljöer i offentliga verksamheter. Avhandlingen synliggör organisatoriska villkor som begränsar och främjar ett sådant arbete. 

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-294175