Så gör organisationerna som bäst klarar krisen

Britta Nordin Forsberg
Britta Nordin Forsberg har forskat om organisationer i kris. Foto: Peter Ardell.
Publicerad 2020-03-31

Få är de företag och organisationer som förblir opåverkade av coronakrisen. De flesta företagsledningar står idag inför scenarier som inte tagits med i några affärsstrategier. Britta Nordin Forsberg på INDEK, som har forskat om bland annat organisationer i kris, och vet vad som är viktigt att tänka på.

Vilka ”egenskaper” hos företag är viktiga för att klara sig bra när ett samhälle hamnar i en krissituation som en pandemi?
I kristider är två viktiga nyckelord ”inkludering” och ”tillit”. Det gäller givetvis kommunikationen, men även för hur man samarbetar och får personalen att känna tillhörighet när de arbetar hemifrån. I situationer som kräver problemlösning måste man också våga involvera talanger och medarbetare utanför ledningsgruppen för att få med så många kompetenser och perspektiv som möjligt.

I företag i ekonomiska kriser finns en tendens att ledningsgrupper sluter sig och försöker lösa problem bakom lyckta dörrar i förhoppningen om att kunna presentera en ”perfekt plan”. För att driva på organisationen blir retoriken lätt hård och lite aggressiv utåt i organisationen – det handlar ju om att förbättra ekonomin och resultatet så fort som möjligt. Det håller inte i det läge vi är i nu.

I tider av personalneddragningar är det också viktigt att tänka socialt hållbart. Inte minst måste neddragningarna hanteras respektfullt. Och tänk stort – hur kan kompetenser komma till användning? Men det handlar också om att ha ett större samhällsperspektiv och fundera ut hur man kan bidra (t.ex. ställa om produktionen). Som ledare måste vi också tänka på framtiden och lägga grunden för en återhämtning. Här ställs företagets kompetensstrategier på sin spets.
 
Hur ska ett företag tackla balansgången ekonomisk effektivitet kontra människors hälsa?
Den balansgången pågår hela tiden i företag men i den här krisen, som vi inte sett motstycke till i närtid, ställs människor hälsa på sin spets. Ofta är det ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv som blir ledstången i kris och de mänskliga aspekterna kan hamna i skymundan. I den här krisen kan vi inte luta oss mot sådana tidigare mönster, här måste människor hälsa prioriteras och det kräver många olika kompetenser: Hur kan ekonomiska aspekter på riktigt integreras med mänskliga?
 
Har företagen haft den här typen av diskussioner före pandemin? Bör företag ha en plan för så här extrema situationer?

Många arbetar seriöst med krisplaner av olika slag, men inte av den här digniteten. De mänskliga aspekterna i företag kan i normala fall handla om frågor som kan uppfattas som ”lyx”, och som i vanliga fall prioriteras ned i kris utan att någon protesterar. Men företag som redan lagt en grund av tillit har lättare att snabbt anpassa sig i förändringen eftersom medarbetare vågar ta initiativ och bidra.
 
Hur viktig blir ledningens roll i en sådan här situation, och vilka nya krav ställs på den?
Ledningen roll är avgörande i den här situationen: ansvarstagande, trygg, handlingsorienterad, men det är viktigt att det inte bara blir yta, utan genom att verkligen arbeta tillsammans och ha konstruktiva och inkluderande diskussioner – och vara inkluderande även utanför ledningen.
 
Du har forskat bland annat på organisationer i kris, vad har du kommit fram till som skulle kunna vara till nytta nu – eller till nästa gång en kris är framme?
Att ha social hållbarhet i fokus och att införa mer utvecklade metoder för att förena diskussioner om ekonomisk effektivitet med mänskliga aspekter i organisationer. Även att ha kris med i planeringen även under en ”storhetstid”.
 
Och när allt detta är över, vad tror du lärdomen har blivit?
Att just planera för kris, att det inte kommer som en överraskning. Också att ekonomisk styrka i högre grad bör betraktas som en trygghet i kriser. Och så kommer vi ha med oss erfarenheten av en omvälvande förändring där den mänskliga aspekten fick stort utrymme. Det är en ny erfarenhet.

Innehållsansvarig:infomaster@itm.kth.se
Tillhör: Industriell ekonomi och organisation
Senast ändrad: 2020-03-31