KTH studenter i lärorik inblick i framtida yrkesroll!

Publicerad 2016-05-16

MF131x - Kandidatexamensarbete inom Integrerad produktutveckling

Att förstå kring hur företag arbetar med idégenerering, konceptutveckling och kravhantering var några av de områden som berördes i årets omgång av kandidatexamensarbetena inom Integrerad produktutveckling vid ITM-skolan. Enligt kursansvarig Anders Berglund finns det följande skäl till varför kursen ser ut som den gör. ”Avsikten är att jobba som vi lär, dvs förmå studenterna att jobba framtungt genom att organisera sig själv och sina aktiviteter på bästa sätt för att lära sig och hinna med ett så intressant produktutvecklingsarbete som möjligt”. Inom ramarna för vårens omgång som påbörjades i januari och redovisas i maj så arbetar studenterna inom grupper om tre till fyra studenter där tydliga forskningsfrågor ligger till grund för en sammanhängande studie. Samarbete och kommunikation fungerar som centrala delar för att utforma ett gemensamt upplägg för undersökning. Upplägget lägger vikt vid kollaborativt lärande med betoning på produktutveckling där varje student bidrar till gruppgemensamt beslut av ett relevant och motiverat syfte. Initialt i processen presenteras en modell för produktutveckling där kontinuerliga leveranser genom s.k. ”stage-gates” fungerar som stöd i fortsatt precisering och uppföljning. Återkoppling sker då mer kontinuerligt och på liknande sak mellan grupperna som då får ytterligare nytta av varandra i projekten.

För att skapa ökad förståelse inom respektive område genomförs sex till åtta intervjuer på lika många företag. De individuella skillnaderna märks tydligt då var och en ansvarar själv för två intervjuer samtidigt som de stödjer sina gruppmedlemmar genom att vara med som stöd vid ytterligare två intervjuer. För att höja insiktsnivån ytterligare så används varje enskilt resultat som sammanfattande resultatbilaga för övriga gruppmedlemmar. Detta gör det då möjligt att resonera i ett sammanhang som spänner utöver de enskilt studerade företagen och se sin uppsats som del av något större. Upplägget gör att varje grupp behöver hantera koordinering på ett sätt som gör det lätt för gruppen att utföra och dokumentera. I processen med att hjälpa varandra med sina projekt så används kamraträttning som stöd för lärandet vid avstämningarna. Skriftlig såväl som muntlig återkoppling ligger till grund för att sedan motivera utvecklingsarbetet med sina respektive rapporter.

Följande insikter delar studenterna med sig: 

”I en alltmer snabbföränderlig värld ställs allt högre krav på företags innovativa förmåga. Idégenerering är en avgörande del i denna process. Vi har undersökt hur företag kan organiseras samt vilka verktyg och metoder som används för att främja idégenerering och kreativitet. Utöver det så analyserades skillnader mellan olika företagsstorlekar och branscher. Resultatet gav att många företag inser vikten av att stimulera kreativitet för att främja innovation. Däremot finns det stora brister hur resurser avsetts för just idégenerering. Ingen av de tillfrågade företagen avsätter kontinuerligt någon dedikerad tid enbart till att komma på nya idéer. Idégenereringen sker istället som en del av större process där den ofta försummas så fort resurser begränsas. Inga tydliga skillnader kunde urskiljas relaterat till olika branscher. Däremot kan samband ses när det kommer till företagsstorlekar.”  

”Inom konceptutveckling finns det flera faktorer som ska tas i hänsyn för att utveckla framgångsrika koncept. Några utav dessa faktorer är arbetsstrategier, gruppsammansättningar och faktorer berörande egenskaper och funktionalitet hos koncepten. Resultaten visar att kunden står i fokus och avgör om konceptet är lyckat. Vidare är det svårt att sätta ihop projektgrupper utefter en standardiserad struktur, utan detta görs baserat på tillgängliga resurser. Gällande arbetsstrategier så används kontinuerliga avstämningar för att strukturera upp arbetet och minimera riskerna som uppstår på grund av stora mått av frihet inom projektgrupperna.” 

”Kring arbetet med kravspecifikationer och kravhantering i produktutvecklingsprocessen belystes frågor kring hur företag värderar kravspecifikation och kravhantering samt se vilka metoder som tillämpas. En stor skillnad kan ses beroende på om företaget producerar direkt mot en marknad eller på uppdrag av kund. Vid produktion mot en marknad är det nödvändigt att analysera kundernas efterfrågan för att kunna specificera krav till en produkt. Etablerade modeller för att fånga kundkrav tillämpas i en större utsträckning i dessa fall. Medan vid produktion på uppdrag av kund är kraven redan fastställda. I dessa fall handlar det mer om kravhantering och samarbete med kunden för att utveckla en produkt som uppfyller kundens krav. Metoderna har därför mindre implementationsvärde och företagen använder sig istället av sin egen produktutvecklingsmetod.”

Tillsammans med Naturskyddsföreningen genomfördes också ett experimentellt försök till att bättre förstå hur den utrotningshotade vitryggade hackspetten lever. Detta projekt var ett samarbete över gränserna tillsammans med teknisk design som gick ut på att utforma ett kamerafäste och ett strömförsörjningssystem för övervakning av fågelboet.  

Samtliga rapporter kommer inom kort kunna återfinnas i DIVA (för funderingar och frågor vänligen tag kontakt med kursansvarig, Anders Berglund andersb5(at)kth.se

Innehållsansvarig:webmaster@md.kth.se
Tillhör: Maskinkonstruktion
Senast ändrad: 2016-05-16