Engaged in a seamless blend

A study on how academic staff approach connections to professional practice and research in the engineering curriculum

Tid: Fr 2019-12-06 kl 13.00

Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, (English)

Ämnesområde: Teknik och lärande

Respondent: Marie Magnell , Lärande, KTH Royal Institute of Technology, HEOS

Opponent: Professor Jussi Välimaa, University of Jyväskylä

Handledare: Professor Lars Geschwind, Lärande; Professor Anette Kolmos, Aalborg University

Abstract

Ett av den högre utbildningens främsta kännetecken är dess koppling till forskning. Utöver detta samband är även länken till arbetslivet ett framträdande attribut, framför allt inom professionsutbildning. Inom ingenjörsutbildning har båda dessa aspekter – anknytning till forskning och ingenjörsprofessionen – länge diskuterats, bland annat gällande i vilken utsträckning dessa båda aspekter bör utgöra inslag i undervisningen. Denna avhandling fokuserar på denna diskussion och syftet är att undersöka hur akademisk personal tar sig an kopplingen till professionen och forskningen i undervisningen. Genom en historisk översikt över ingenjörsutbildningens utveckling redogörs för bakgrunden till dagens professions- och forskningsanknytning inom ingenjörsutbildningen. Det konceptuella ramverket bygger på ett sociokulturellt perspektiv som belyser hur akademisk personal formas i och formar gemensamma förhållningssätt kring undervisning. Därutöver redogörs för litteratur som beskriver hur utbildningars innehåll skapas och vilka faktorer som påverkar processen. Därefter belyses professionskoppling, forskningskoppling, och akademisering. Det empiriska arbetet bygger på ett tolkande förhållningssätt, med fallstudier och diskursanalys som de framträdande metoderna. Resultatet visar på tre övergripande diskurser som var och en har en distinkt relation till professions- och forskningskoppling i undervisningen. Diskurserna tycks främst syfta till att värna och bevara de specifika egenskaperna hos vart och ett av utbildningsprogrammen samt till att säkra dem från olika typer av influenser som hotar dessa egenskaper. Olika strategier för att inkludera professionskoppling och för att inkludera en kombination av forsknings- och professionskoppling identifierades. Det övergripande syftet med dessa strategier tycks vara att motivera studenter och förbereda dem för ingenjörsyrket. Resultatet visar att forskningsanknytning kan göras parallellt med professionsanknytning i en sömlös blandning och därmed ifrågasattes antagandet att forskningsanknytning skulle leda till att ingenjörsutbildningens professionskoppling går förlorad. I stället drogs slutsatsen att forskningsbaserade aktiviteter i undervisningen bidrar till professionsrelaterad kunskap. Med utgångspunkt i de identifierade diskurserna och de olika strategierna drogs även slutsatsen att varken professions- eller forskningskoppling kan förväntas genomföras på ett och samma sätt i olika ingenjörsutbildningar, snarare behövs anpassning till lokala förhållanden inom de olika ingenjörsprogrammen när dessa aspekter implementeras. Slutligen drogs slutsatsen att diskussionen kring professions- och forskningskoppling i framtiden bör inriktas på hur man bäst kombinerar de två eftersom båda är betydelsefulla komponenter i formandet av professionsrelaterad kunskap.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263788

Innehållsansvarig:infomaster@itm.kth.se
Tillhör: Skolan för industriell teknik och management (ITM)
Senast ändrad: 2019-11-18