Till innehåll på sidan

New refrigerants for vapour compression refrigeration and heat pump systems

Tid: Ti 2019-09-24 kl 13.00

Plats: F3, Lindstedtsvägen 26, Stockholm (English)

Ämnesområde: Energiteknik

Respondent: Pavel Makhnatch , Tillämpad termodynamik och kylteknik

Opponent: Associate professor Angelo Maiorino, Department of Industrial Engineering DIIN, University of Salerno

Handledare: Professor Rahmatollah Khodabandeh, Tillämpad termodynamik och kylteknik

Exportera till kalender

Abstract

Med tanke på det globala åtagandet att minska effekterna av fluorerade gaser på klimatet och regler som styr deras användning i Europeiska unionen (EU), undersöker denna avhandling nya köldmedier som nyligen har föreslagits för att möta kraven från kylindustrin i EU, och som måste uppfylla lagstiftningskraven i F-gas förordningen och underlätta att Parisavtalets mål uppfylls.

Lagkraven i EU har intensifierat utvecklingen av köldmedier med reducerad GWP. Nya köldmedier har identifierats i form av sex nya ämnen och 40 nya köldmedieblandningar som har lagts till ANSI/ASHRAE 34-standarden efter det att förslaget till F-gasförordningen publicerats.

Nya köldmedier har analyserats i teoretisk jämförelse med de ofta använda fluorerade köldmedierna R134a, R404A och R410A. Medan nya köldmedier ger en variation i driftsparametrar när de används i ett kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpssystem, kan inget av de nya köldmedierna anses vara helt designkompatibelt med R134a, R404A eller R410A.

Flera kommersiellt tillgängliga köldmedier har utvärderats vidare i experimentella studier för att analysera deras lämplighet för att ersätta R134a och R404A i befintliga system med avseende på deras termiska egenskaper, krav på komponenternas säkerhet och energieffektivitet. R450A och R513A har analyserats som alternativ till R134a i ett kylsystem med liten kapacitet, och R449A studerades i en retrofit av ett indirekt R404A system i en livsmedelsbutik. Det visades att de analyserade köldmedierna kan ersätta befintliga HFC:er i de analyserade systemen, men variationen i energiprestanda och huvuddriftparametrar bör beaktas när man överväger en sådan ersättning.

LCCP-analys har använts för att analysera den totala klimatpåverkan av ett värmepumpsystem med köldmedier med olika GWP-värden. Det visades att den största klimatpåverkan från ett RACHP-system beror på indirekta utsläpp relaterade till energianvändning. Således är det nödvändigt att redovisa och ta hänsyn till den totala klimatpåverkan av RACHP-system för att uppfylla målen i Parisavtalet. Det är möjligt att underlätta en jämförande LCCP-analys genom att ta itu med osäkerheterna i inmatningsdata.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-257530