Upscaling biowaste valorization

Abstract

SammanfattningVikten av att utveckla hållbara avfallshanteringssystem har erkänts globalt. Eftersom bioavfall (mat- och trädgårdsavfall) är den största andelen av kommunalt fast avfall, spelar det en avgörande roll för att uppnå detta mål och relevanta policymål såsom det globala metanlöftet.

I detta sammanhang är det viktigt att värdera oundvikligt bioavfall för att cirkulera dess resursvärde. Olika vetenskapliga studier har behandlat de tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekterna av värdeförädling av bioavfall (BV). Emellertid har dess sociotekniska aspekter, som är lika viktiga, hittills fått begränsad uppmärksamhet. Denna avhandling syftar till att bidra till att fylla detta forskningsgap genom att ta itu med de sociotekniska aspekterna av BV och hur de påverkar dess uppskalning från nischtillämpningar till mainstream-implementering. Mer specifikt syftar denna avhandling till att ge sociotekniska insikter om de potentiella hållbarhetskonsekvenserna av BV, de metoder som kan stödja dess uppskalning och de inlåsningar och beroenden som är inblandade. Den använder en blandad metod och hämtar data från den vetenskapliga litteraturen samt empiriska data från Grekland och Sverige, som fall i olika faser i deras BV-övergång.

Artikel I ger insikter i de potentiella hållbarhetskonsekvenserna av att uppskala bioavfall. Artikel II behandlar decentraliserad rötning som en bioavfallspraxis och visar viktiga kunskapsluckor och teman för framtida forskning och utveckling. Artikel III undersöker bioavfallsutveckling och belyser behovet av att stödja både mogna och radikala innovationer för att stödja den anpassningsbara kapaciteten och den långsiktiga hållbarheten hos bioavfallssystem. Artikel IV ger insikter i integrationen av bioavfall som råvara i bioraffinaderier för att bidra till hållbara bioavfalls- och bioekonomisystem.

Ett viktigt bidrag från denna avhandling är att den sammanfattar bevis för tre typer av inlåsningar som kan uppstå i olika faser av BV-övergången. Jag illustrerar utmaningarna med att undkomma koldioxidinlåsningen i BV-sammanhang, men visar också hur BV-system kan bli låsta till specifika behandlingstekniker (t.ex. rötning) vilket kan äventyra systemens anpassningsförmåga. Dessutom belyser jag en potentiell "konsumtionsinlåsning": risken att uppskala BV på bekostnad av insatser för att förebygga och omdistribuera bioavfall. Dessa tre typer av inlåsningar kan leda till vägberoende BV-system och äventyra deras långsiktiga hållbarhet.

Avhandlingens resultat belyser också behovet av att ta itu med hantering av bioavfall i ett bredare bioekonomiskt sammanhang för att frigöra synergier med andra bioresurser och hantera avvägningar. Detta kräver tvärvetenskapligt och transdisciplinärt samarbete mellan olika aktörer som är involverade i bioekonomin. Resultaten tyder dock på att sådana aktörer fortfarande till stor del verkar i silos. Avhandlingen ger insikter för forskare och andra intressenter som är involverade i hantering av bioavfall och bioekonomi mot ett hållbart genomförande av bioavfallsvärdering som tar itu med kontextberoenden.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-365480