Så avskaffade svenskarna kontanterna

Sedlar och mynt
Publicerad 2019-10-22

Runt 2023 kommer svenskarna i stort sett ha slutat använda kontanter. Vi frågade ”Mr digital plånbok”, INDEK's Niklas Arvidsson, varför just Sverige går mot ett kontantlöst samhälle samtidigt som kontanthanteringen ökar i vissa länder.

”Många utanför Sverige frågar gärna varför staten, Riksbanken eller bankerna har drivit utvecklingen hit. Men så enkelt är det inte. Det handlar om många saker som sammanfaller: teknik, lagstiftning, beteenden, affärsmodeller, omvärldshändelser som får inflytande…”

Här guidar Niklas Arvidsson genom de milstolpar som under de senaste 20 åren banat väg för vårt allt mer kontantlösa samhälle.

Niklas Arvidsson
Niklas Arvidsson

Vägen till svenskarnas digitala plånbok

Svenskarnas digitala resa mot en plånbok tom på fysiska pengar börjar kring millennieskiftet. De viktigaste förutsättningarna är på plats: de flesta svenskar har ett bankkonto kopplat till ett kort. Vi girerar räkningarna eller betalar dem via internetbank. Och inte minst: vi har ett mindset som gör att vi är duktiga på att ta till oss ny teknik.

2002– Riksbanken privatiserar kontanthanteringen vilket bland annat leder till att Tumba bruk, som tillverkar svenska kontanter, tas över av amerikanska Crane. Därmed slipper Riksbanken pengatransporter till och från banker och detaljhandelsföretag, man slipper sköta bankomater, kontrollera sedlar och alla de kostsamma säkerhetsriskerna som omger kontanthanteringen. Detta leder till att det är privata företag – banker och värdebolag – som sköter kontanthantering. Men när bankerna inte tjänar pengar på kontanter, kommer man sakta dra ned på dessa tjänster i takt med att konsumenterna söker sig till andra tjänster.

Första hälften av 00-talet Med bankomater, internetbetalningar och insättningsmaskiner slutar bankerna att satsa på kontanthanteringen, som är allt annat än en lukrativ verksamhet.

Niklas: ”Att hantera kontanter var ett sätt att locka in kunderna på kontoren för att där kunna sälja andra, mer lönsamma produkter och tjänster. När incitamenten försvann började en nedåtgående spiral.”

Mitten på 00-talet En våg av rån, inte minst i kollektivtrafiken, gör att fackföreningar från flera branscher engagerar sig och driver frågan om kontantanvändningen som ett arbetsmiljöproblem.

Niklas: ”SL var först med att förbjuda kontanter. Deras bussar kunde ju vända ute i obygden, de var enkla att råna och hade en attraktiv summa pengar i kassan. Finansförbundet posterade sig vid bankomaterna och frågade användare vad de behövde kontanter till. Det här skapade en debatt i Sverige om kontanter.”

2007– Kontantanvändningen peakar. Inför julhandeln har det aldrig varit mer kontanter i omlopp.

2007–2008 När RUT- och ROT-avdragen införs, skattereduktioner som ska minska den grå sektorn för hantverks- och hushållstjänster, drar det ytterligare ner mängden cash som byter ägare.

2010– Kassaregisterlagen införs för att stävja fusket bland småhandlare, och innebär att all information i en kassaapparat måste vara tillgänglig för Skatteverket. Det blir svårare att smussla undan lite pengar utanför böckerna, vilket driver ner kontantanvändningen.

2012 Swish lanseras och tar fart 2014-16. Ytterligare tjänster dyker upp som iZettle, en kortavläsare kopplad till mobilen som används av småhandlare.

Niklas: ”Swish gick lite trögt i början men har sedan revolutionerat betalningar mellan privatpersoner. Till och med om du går på loppis tar säljarna swish idag.”

Bankerna fortsätter skära ner på antalet kontor och allt fler kontor blir helt kontantlösa. Nu blir det ännu svårare att använda fysiska pengar.

2012– Panaxiaskandalen briserar. Sveriges största säkerhetsföretag stjäl sina kunders pengar vilket skapar kaos när mängder av företagskedjor får brist på kontanter och ett stort antal bankomater står tomma runt om i landet.

Niklas: ”Den här skandalen fick även detaljhandlarna att dra öronen åt sig. Förtroendet för kontanthanteringen fick sig en rejäl törn.”

2014–2016 Nya sedlar och mynt införs i Sverige. Skiftet mellan gamla och nya sedlar och mynt blir för många handlare en naturlig brytpunkt, och man väljer den digitala vägen i stället för att lära sig det nya utseenden på kontanterna.

Niklas: ”Idag kan handlare säga nej till kontanter – om de klargör det innan du går in i en butik. Det får du inte göra som handlare i det kontinentala Europa. Och det är också värt att påpeka att det inte är helt givet att resten av världen kommer att gå samma digitala väg som vi i Norden.”

2019– Nu är runt 70 procent av bankkontoren kontantlösa, över 7 miljoner svenskar har Swish och 68 procent av dessa använder tjänsten varje månad. Samtidigt bestämmer sig allt fler handlare för att sluta acceptera kontanter medan Riksbanken funderar på att lansera digitala kontanter, så kallade e-kronor.

Niklas: ”Å andra sidan ser vi att kontantmängden i samhället faktiskt ökat sista tiden och dessutom har en Riksbanksutredning föreslagit att både Riksbanken och affärsbankerna måste ta ett större ansvar för att leverera kontanthanteringstjänster. Nu har minskningen av kontanter upphört och frågan är om detta är mer ett permanent tillstånd eller om det är en paus på väg mot ett nästan helt kontantlöst samhälle. Vi vet ju att det främst är äldre som föredrar kontanter medan ungdomar hellre använder mobilen när de ska betala. Kanske är det så enkelt att den demografiska utvecklingen kommer avgöra denna fråga.”

Text och foto: Anna Gullers

Innehållsansvarig:infomaster@itm.kth.se
Tillhör: Skolan för industriell teknik och management (ITM)
Senast ändrad: 2019-10-22