Ingenjörsutbildning i samhället

Forskningen syftar till att påverka den strategiska utvecklingen av ingenjörsutbildning i ett brett perspektiv. Syftet är att i förlängningen bidra till att vi utbildar den kompetens som är relevant för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som en ledande tekniknation. Vårt mål är att förbereda och rusta KTH och våra samarbetspartners inför snabba förändringar.

Ingenjörsutbildningens roll i samhället

Vi studerar dels hur ingenjörsutbildningen bör utvecklas ämnesmässigt, pedagogiskt och socialt för att på bästa sätt uppfylla de mål som står beskrivna i högskoleförordningen. Men, vi tittar också framåt för att förstå vad som kommer att krävas framöver. Vårt mål är att hjälpa KTH och våra samarbetspartners att vara beredda och kunna möjliggöra en snabb förändring.

Vår forskning undersöker också hur vi skapar ett brett intresse för ingenjörsutbildning och teknikämnet i skolan generellt. Detta med syfte att bidra till att fler unga från alla samhällsnivåer väljer en karriär inom ingenjörssektorn och för att bidra till att den tekniska medvetenheten i samhället stärks.

I vår forskning reflekterar, problematiserar och löser vi problem som uppkommit i en ingenjörsutbildningskontext. För att göra det använder vi teoretiska ramverk som är applicerbara för detta ändamål och vi kan ta avstamp i flera olika forskningsparadigm beroende på problemställning. Vi använder oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder, också beroende av frågeställning.

Forskningsprojekt

Ingenjörsyrkets förväntningar

I dag råder inte alltid överensstämmelse mellan vad studenten och universitetsläraren förväntar sig av en ingenjörsutbildning. För att skapa en samsyn kring utvecklingen av ingenjörsutbildning både från studenthåll, universitet samt arbetsgivare startar vi nu upp ett nytt projekt som tar avstamp i en kvalitativ studie kring olika aktörers syn på framtidens ingenjörsyrke. Till detta projekt söker vi nu en till två doktorander som förväntas starta sina studier under 2018.

Nordiskt Initiativ för STEM-utbildning

Future Nordic engineers: a powerful driving force in the global economy

“The fourth Industrial revolution and the involved disruptive changes will have an impact on the employment landscape, business models in companies and the education systems. There is an emergence of new sector demands, new skills and competences, which calls for agile responses from both the private and public sector. Especially, the modernisation of the education systems is in focus.  According to the World Economic Forum report: The future of Jobs, 65% of children entering primary school today will ultimately end up working in completely new job types that do not exist yet. “

Vår forskningsgrupp deltar som ett av fyra universitet i detta projekt, de andra universiteten är Aalborg University, Aalto University och Reykjavik University. KTH är också koordinator för projektet som finansieras av Nordiska ministerrådet och de involverade universiteten.

CDE – Challenge driven education

Utmaningsdriven undervisning kallar vi idag den undervisning där studenter arbetar med reella utmaningar som getts av en extern samhällsaktör. Studenterna arbetar vanligtvis i projektteam på ett problembaserat sätt med att ta fram förslag på lösningar till problemet, där lösningen ligger i linje med de 17 globala miljömålen. Vår forskningsgrupp studerar hur CDE fungerar och hur CDE implementeras i utbildningsprogrammen i olika miljöer, just nu i Afrika och i Europa. En doktorand är i dag finansierad i projektet av InnoEnergy. Läs om Global Development Hub på KTH.

Lärares pedagogiska kompetens inom teknikämnet i skolan

Två doktorander forskar kring hur lärares kompetens utvecklas specifikt inom undervisningsämnet teknik. Vi använder PCK (pedagogical content knowledge) som en utgångspunkt för våra analyser och reflektioner. Gruppen har studerat hur lärares kompetens utvecklas vid en lärarfortbildning. Här utvecklas också en modell som ska användas för att analysera aktiviteten i ett teknikklassrum för att i en förlängning förbättra förutsättningarna för en god undervisning i teknik.

ACJ – bedömning

Gruppen har en bred kompetens inom bedömning, där vi särskilt fokuserat på comparative judgement, eller snarare Adaptive Comparative Judgement, ACJ. I dag pågår två forskningsprojekt som finansieras av Nordplus och av ?

Spatiell förmåga

Hur bidrar människors spatiella förmåga till att lära sig natruvetenskap, teknik och matematik. Gruppen har en doktorand som under ett flertal år studerat intelligens för att ta fram ett teoretiskt samband mellan just spatiell förmåga och STEM-utbildning.

Hur utvecklas elevers attityder och självförtroende för STEM?

För att ge många möjlighet att vara delaktiga i den tekniska utvecklingen är det viktigt att förstå hur människor förhåller sig till Naturvetenskap och teknik, både som unga, som ingenjörsstudenter och senare i livet. Flera studier har genomförts inom detta område och hösten 2018 hoppas vi kunna rekrytera en postdoc som tillsammans med andra forskare kan utveckla forskningen inom detta område.

Forskargruppen

Forskningsledare

Aktuella forskare

Affilierade forskare

Marc de Vries, Professor, Delft University

Till sidans topp