Till innehåll på sidan

Framtidens gröna batterier utvecklas på KTH

En hand håller upp ett AA-batteri där SKOPAS syns skrivet på sidan.
Publicerad 2020-01-24

Föreställ dig en framtid där batterier kan göras av biomaterial, laddas på bara några sekunder, och är så rena att de helt enkelt kan kastas i papperskorgen när de nått änden av sitt liv. Det här är tekniken som just nu utvecklas av på KTH av forskarna Natalia Skorodumova och Igor Pasti.

Varje år säljs hundratals miljoner batterier i världen. De flesta återvinns inte. Genom att använda naturliga, biobaserade material i en ny generation av batterier, så kallade elektrokemiska hybridkondensatorer, utvecklar KTH-spinoffen SKOPAS batterier som är både gröna och rena. Deras batterier kommer inte använda några giftiga eller sällsynta ämnen, som litium, utan kommer enkelt förklarat bestå av vatten, lite salt och kol i ett nedbrytbart skal. I framtiden kan den här typen av batterier användas i trådlösa betallösningar eller för att lagra solenergi i ditt hem. 

Ett år av coaching, utveckling och kontorsplats

Nu kan du söka till Batch 12 i KTH Innovations förinkubatorprogram. Ansök innan den 7 oktober, 2020. 

- Tillsammans har vi lagt ned över tjugo år på grundforskning om energilagring och omvandlingsmaterial, säger Natalia Skorodumova, Professor på ITM-skolan. Vi kände att vi hade börjat förstå en hel del om materialen och hur de skulle kunna användas i verkligheten, och tänkte att ”varför inte testa om de kan skapa nytta i samhället”.

Laddas på sekunder

Förutom att vara mer miljövänliga än konventionella batterier laddas den här typen av batteri mångt snabbare, på bara några sekunder. Eftersom de inte innehåller litium, som är känt för att kunna explodera, är de säkrare att använda. En nackdel med superkondensationer är dock att de har lägre energitäthet och måste laddas upp till fem gånger så ofta.

- Vår första tanke var att använda batterierna i bärbar teknik, men eftersom de inte håller laddningen lika länge så skulle de behöva vara alldeles för stora för att vara bärbara. Därför bestämde vi oss för att skapa en hybridlösning där vi kombinerar ett standardbatteri med en kondensator. På så vis kunde vi mer än tredubbla energidensiteten hos en konventionell superkondensator.

Någon som ställer rätt frågor

För nästan två år sedan hittade Natalia Skorodumova och Igor Pasti, som är affilierad forskare på KTH, sin Affärsutvecklingscoach Daniel Carlsson på KTH Innovations hemsida.

- Daniel har hjälpt oss väldigt mycket, säger Natalia Skorodumova. När någon ställer rätt frågor så börjar du formulera tankarna på nya sätt. Genom att prata med Daniel och våra potentiella kunder har vi lärt oss väldigt mycket om var vi ska lägga vårt fokus och i vilken riktning vi ska utveckla tekniken.

En ny standard

Just nu fokuserar teamet på att utveckla prototyper, bland annat ett alternativ till ett AA-batteri, i samma form och storlek. Efter att ha slutfört en rad tester vill de snart testa tekniken med riktiga kunder. Men det är fortfarande lång tid kvar innan du kan köpa ett SKOPAS-batteri i affären.

- Om fem år hoppas vi ha etablerat en initial produktion, ha hittat våra första kunder, och ha säkrat en liten del av marknaden, säger Natalia Skorodumova. Med ett större team och mer resurser skulle vi så klart kunna utvecklas fortare, så det är något vi arbetar på parallellt.

En givande cykel av forskning och kommersialisering

Natalia Skorodumova delar sin tid mellan sin forskning som professor på KTH och att utveckla SKOPAS. Blir det aldrig svårt att hålla isär de två jobben?

- De separeras faktiskt ganska naturligt. Vi skulle aldrig gå så långt som att utveckla fungerande prototyper och genomföra användartester i vår forskning, säger hon. När du nått ett resultat och fått det publicerat så är det dags att gå vidare. Vad som är intressant här är att vi har stött på så många nya problem genom att ta utvecklingen längre. Vi har formulerat så många fundamentala frågor som vi inte tänkt på innan, så det blir en väldigt givande process.

"Kul, utmanande och intressant"

Under de senaste två åren har teamet bakom SKOPAS tagit del av en stor del av KTH Innovations erbjudande. De har fått affärsutvecklingscoaching, pratat patent och avtal med KTH Innovations affärsjurist och patentingenjör, åkt till München för kontakt med den internationella marknaden inom Brighterprogrammet, fått feedback från över 250 experter inom Innovationspanelen, och gått KTH Innovations förinkubatorprogram.

- Om du är forskare på KTH så är mitt råd att höra av dig till KTH Innovation och ge det ett försök. Du vet aldrig om du kommer gilla det eller inte innan du börjar, men personligen tycker jag att entreprenörskap och nyttiggörande är kul, utmanande och intressant. Du behöver inte bli entreprenör, men försök att få ut din teknik. Det är spännande att ta något från labbet ut i samhället.

Natalia Skorodumova om:

KTH Innovations förinkubatorprogram: Programmet gav oss en väldigt bra introduktion till entreprenörskapsvärlden, som var helt ny för oss då.

Brighterprogrammet: Besöket till München var väldigt givande. Vi hade många bra möten och fick bra coaching som satte våra idéer i ett internationellt perspektiv.

Läs mer om KTH Innovations Brighterprogram.

Innovationspanelen: Vi fick massor av positiv feedback, många värdefulla tips och nya kontakter.

KTH Innovations stöd: väldigt givande!

Mer om SKOPAS

Mer om SKOPAS hittar du på deras hemsida. Följ länken!

Fem anledningar

Att jobba som forskare på KTH och samtidigt driva ett kommersialiseringsprojekt kan låta övermäktigt. Men med stöd från KTH Innovation och en plats i KTH Innovations förinkubatorprogram är det möjligt.