Till innehåll på sidan

KTH:s innovationsmodell sprids över världen

Ett kollage av KTH Innovation Readiness Level-modellen och en bild av KTH-loggan på en vägg
KTH Innovation Readiness Level-modellen inspirerades av NASAs Technology Readiness Levels.
Publicerad 2021-03-23

Nu använder över hundra organisationer KTH Innovations modell för idéutveckling, KTH Innovation Readiness Level. Nyligen gjordes modellen tillgänglig för ännu fler genom en Creative Commonslicens. Bland användarna finns Imperial College, Vinnova, Aalto och DTU.

NASA utvecklade på 1970-talet Technology Readiness Levels (TRL) för att effektivisera utvecklingen av rymdfarkoster. Vid en resa till Silicon Valley 2008 fick KTH Innovation upp ögonen för modellen. Kanske kunde den vara användbar i mötet med nya idéer från KTH.

Porträtt av Gustav Notander
Gustav Notander är affärsutvecklingscoach på KTH Innovation.

- En utmaning man ställs inför i varje förstamöte är diskussionen om ”hur långt har du kommit”, berättar Gustav Notander, Affärsutvecklingscoach på KTH Innovation. Svaret kan vara allt ifrån ”vi har forskat i tio år” till ”vi har snart en prototyp”, men det är svårt att få en gemensam förståelse för vad det egentligen innebär. Vi tänkte att TRL-modellen kunde vara ett bra verktyg för att få en objektiv bedömning som funkar oavsett om du utvecklar ett kärnkraftverk eller en dating-app.

Kunde tillämpas på fler områden

Modellen innehåller en skala mellan 1-9, där nivå ett innebär att det i princip bara är en tidig idé eller ett forskningsresultat som verkar intressant, och nio innebär att det är fullt fungerande och ute på marknaden. Efter hemkomsten till Sverige började KTH Innovation använda TRL-modellen i möten med studenter, forskare och anställda på KTH som tagit kontakt med en ny idé eller forskning.

- Vi märkte att det var ett bra sätt att prata om hur långt de kommit tekniskt, och ganska snabbt så såg vi att tankesättet med skalan från ett till nio var väldigt effektivt, fortsätter Gustav Notander. Vi insåg att vi borde kunna tillämpa det på andra områden också.

Sex områden för idéutveckling

Customer Readiness Level
Modellen täcker sex olika områden. Ett av dessa är customer, kund.

Sedan 2013 täcker modellen de sex områden som KTH Innovation anser är de viktigaste att jobba med för alla typer av idéer. Förutom teknikområdet innehåller modellen kund, affärsmodell, IP, team, och finansiering. Modellen används dagligen i coachningen av team från KTH.

- Med den här modellen så får du en extern referenspunkt som gör att du kan bedöma var du är idag och vad som är nästa steg, säger Gustav Notander. Du får en överblick över alla sex områden. Då kan du också känna dig tryggare med att det du väljer att fokusera på är rätt sak, utan att ha glömt de andra områdena.

Jämställdhet, mångfald och snart hållbarhet integrerat

Skalorna mellan ett till nio är definierade med tydliga steg för vad man ska ha uppnått på varje nivå. Sedan modellen togs fram 2013 har definitionerna jobbats om flera gånger, bland annat genom att inkludera jämställdhet och mångfald i området team. Just nu pågår också ett arbete med att integrera hållbarhet i modellen.

- Vi vill inte att hållbarhet ska vara en egen skala utan det ska integreras i de existerande områdena, främst inom affärsmodell men också teknik och kund, säger Gustav Notander. Precis som vi tror att ett högpresterande team behöver mångfald och jämställdhet, så tror vi att du i framtiden inte kommer kunna ha en framgångsrik, ekonomiskt hållbar och skalbar affärsmodell om du inte har beaktat även andra former av hållbarhet.

Mäter progress

KTH Innovation Readiness Level-modellen mäter inte en idés kvalitet eller potential, utan progressen under resan från idé till marknad. Gustav Notander berättar:

- Modellen är ingen garanti för att lyckas, men den ger dig en högre sannolikhet att komma till slutmålet med mindre resurser. Dessutom är risken lägre att du åker på någon elak överraskning när du väl är ute på marknaden. En stor del av värdet för oss som stödorganisation är också att vi får en bättre struktur och högre kvalitet i arbetet.

Över 100 organisationer använder modellen

I februari släpptes KTH Innovation Readiness Level-modellen under en Creative Commons-licens och redan första veckan registrerade sig över hundra organisationer för att ta del av materialet. Modellen används av bland andra Imperial College i Storbritannien, Danmarks Tekniske Universitet, Aalto-universitetet i Finland och svenska Energimyndigheten. Nyligen introducerade Vinnova modellen för de 29 inkubatorer som ingår i det nationella inkubatorprogrammet. Avsikten är att modellen ska förbättra och skapa en gemensam plattform för progressuppföljning och bedömning av mognadsnivåer hos de bolag som ingår i det nationella inkubatorprogrammet.

- Modellen fångar in intressanta dimensioner för att mäta progress, säger Kjell Håkan Närfelt på Vinnova. I inkubatorerna finns totalt runt 700 bolag i olika mognadsgrader vilket gjort det svårt att följa upp och utvärdera progress och mognad hos programmets bolagsportfölj. Införandet av IRL känns som ett viktigt, stort nästa steg för att utveckla inkubatorprogrammet.

Gustav Notander avslutar:

-Det finns få sätt att objektivt mäta hur långt en idé har kommit i världen idag. Där är vi en av få som har ett system, och det är en av anledningarna till att modellen har blivit så populär. Här ligger KTH i framkant. Vi vill att modellen ska bli branschstandard och användas av fler organisationer runt hela världen.

Av: Lisa Bäckman

Mer om KTH Innovation Readiness Levels

www.kthinnovationreadinesslevel.com  kan du läsa mer om modellen och ta del av materialet.

Frågor

För frågor, kontakta KTH Innovation på innovation@kth.se .

Om KTH Innovation Readiness Levels

Modellen har utvecklats på KTH Innovation och är tillgänglig gratis under en Creative Commonslicens.

KTH Innovation Readiness Level är ett registrerat varumärke.

Modellen innefattar sex områden: teknik, kund, affärsmodell, IP, team och finansiering. Varje område mäts på en niogradig skala, illustrerad av en termometer. Alla områden illustreras på ett spindeldiagram för en tydlig överblick.

Modellen används idag av över hundra organisationer runtom i världen.