Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

“Byggbranschen behöver bli mer klimatsmart”

Porträttbild av Anna Berggren
– Förändring i en organisation kan alltid genomföras på ett lekfullt och roligt sätt, bland annat genom att successivt fira framgångar och uppmärksamma varje steg som tas i rätt riktning, säger KTH-ingenjör Anna Berggren.
Publicerad 2021-09-17

För två år sedan tog Anna Berggren ingenjörsexamen från KTH och hon har redan hunnit jobba med storbolag inom energi-, transport- och bostadssektorn. Idag är hon projektledare och jobbar med en storsatsning på hållbarhet inom bygg- och fastighetsbranschen.

När Anna Berggren studerade Industriell Ekonomi på KTH 2018 valdes hon ut bland 100 sökande från hela landet till årets Female Leader Engineer.
– Programmet Female Leader Engineer riktar sig till kvinnliga civilingenjörsstudenter som vill leda människor. I min nuvarande yrkesroll är jag ledare utan att vara chef – jag bidrar till att leda en förändringsprocess, berättar Anna Berggren.

Sedan sommaren 2021 är hon projektledare i bolaget Bokloks hållbarhetsorganisation med syfte att göra företaget klimatneutralt år 2030.
– Vi har den fördelen att vi bygger våra hus av trä, ett förnyelsebart material, det är en av nycklarna till att vi ska lyckas. Det är en utmanande målsättning, men klimatfrågan är akut så varför sätta ett enkelt mål?

Porträtt av Anna Berggren
Fakta Anna Berggren Aktuell som: KTH-alumn, Projektledare för hållbarhetsfrågor på Boklok Utbildning: Civilingenjörsexamen Industrial Engineering and Management (2019) Tidigare arbetsplatser: Fortum Charge & Drive, Scania, Skanska Nya Hem.

Anna Berggren framhåller att Bokloks byggnader produceras som prefabricerade moduler i fabrik, vilket enligt henne är ett sätt att göra byggprocessen mer hållbar och effektiv.
– Eftersom vi arbetar med en produktionskedja där hus-modulerna ser likadana ut är det dessutom lättare att implementera förändringar och hållbara uppdateringar av byggnaderna.

Vilka ser du som de huvudsakliga förändringarna som kan göra bostadsproduktionen mer klimatsmart i framtiden?
– Min känsla är att man i byggbranschen förr främst fokuserade miljöåtgärder till själva driftskedet, exempelvis gällande el- och värmelösningar. Idag ser vi allt mer till själva byggskedet, bland annat genom att göra transporter hållbara och återvinna spill på byggarbetsplatsen.

Anna Berggren tillägger att branschen i stort dessutom kan skapa fler cirkulära processer för återbruk av material som trä och stål, och återanvända mer material från tidigare byggprojekt, som exempelvis isolering och betong.

– För att lösa bostadskrisen måste det byggas fler bostäder i Sverige, och för att nå miljömålen behövs förändringar av produktionsprocessen i hela branschen. Vi kan inte bara fortsätta som tidigare.

Katarina Ahlfort
Foto: Privat

Anna Berggrens tankar om ingenjörsyrket

– Det mest spännande med att vara ingenjör tycker jag är bredden. Jag har hittills provat på att arbeta inom energisektorn, transportsektorn och bygg- och fastighetsbranschen, vilket har gett mig större förståelse för olika sammanhang och branscher. 

– Klimatfrågor har ingått i alla mina ingenjörsroller, det känns rätt i magen. Jag skulle inte kunna jobba på ett bolag som inte tar hållbarhetsfrågor på allvar.

– Traditionellt sett är det ingenjörer från samhällsbyggnadsprogrammet som söker sig till byggbranschen, men man ska inte tveka att söka sig hit även om man inte har den ”rätta” bakgrunden. Inom bostadssektorn är behovet stort av ingenjörskunskaper inom så många olika områden: IT, el, energi, biologi…

– Mitt tips till nyutexaminerade ingenjörer är att värna om nyfikenheten och våga överraskas av jobbmöjligheter som finns inom flera olika branscher.