Drivkrafter för förändring: Stipendiater formar framtidens klimatåtgärder

1. Smarta städer och klimatresilienta stadsmiljöer

Att hantera risker och energianvändning i den byggda miljön är en hörnsten i modern klimatanpassning. Tre studentprojekt har fokuserat på hur våra städer utformas och hur de presterar.

Brukares beteende och byggnaders energianvändning

Av Bhanu Mohindra

Projektet: Brukares beteende kan påverka den årliga energiförbrukningen med upp till 150 % i kommersiella fastigheter. Bhanu använde data från KTH Live-in Lab och kombinerade MATLAB- och IDA ICE-samssimuleringar för att modellera realistiska, stokastiska mänskliga beteendeprofiler tillsammans med 21 års historisk väderdata för att avsevärt minska det prestandagap som uppstår i energisimuleringar för byggnader.

Stitching Sundbyberg: Urban klimatdesign

Av Kaushiki Brahma

Projektet: Med fokus på Sundbyberg centrum – en av Sveriges mest kompakta knutpunkter för kollektivtrafik – föreslog Kaushiki strategier för att läka det "urbana sår" som järnvägsspåren skapar. Designen integrerar aktiv mobilitet, utökar grönstrukturen för att ansluta till Järvakilens grönkil och implementerar översvämningsbara torg samt svalkande korridorer för att motverka urbana värmeöar.

Modellering av långsiktiga risker för skyfall i städer

Av Irja Höglund & Andrea Robling

Projektet: Genom att använda en sammankopplad hydrodynamisk modell och en agentbaserad modell (ABM) undersökte Irja och Andrea hur den långsiktiga risken för skyfall samspelar med kommunal planering, hushållens anpassningsbeteende och blågrön infrastruktur (BGI).

2. Artificiell intelligens för katastrofhantering och koldioxidövervakning

Avancerad teknik och maskininlärningsmodeller visar sig vara avgörande för och effektiva vid att förutsäga extrema händelser och snabbt kartlägga klimatfaktorer.

AI-genererade skyfallskartor för svenska kommuner

Av Filip Forsberg

Projektet: I samarbete med FYREN AB utvecklade Filip en geospatial AI-metod baserad på ett faltningsnätverk (U-net-arkitektur) för att generera snabba och kostnadseffektiva skyfallskartor. Modellen uppvisar en stark förmåga till så kallad zero-shot transfer, vilket innebär du kan förutsäga utbredningen av skyfall i helt nya, osedda kommuner på bara några minuter – jämfört med de timmar som traditionella, tunga hydrodynamiska simuleringar kräver.

Diffusionsplanerare för koldioxidövervakning under vatten

Av Yuki Okamoto

Projektet: För att minimera riskerna för läckage vid koldioxidlagring till havs (offshore CCS) applicerade Yuki robotfokuserade diffusionsmodeller för ruttplanering (Informative Path Planning) hos autonoma undervattensfarkoster (AUV:er). Diffusionsplaneraren överträffade traditionella baslinjemodeller i tidiga simuleringsskeden när det gällde att effektivt kartlägga och rekonstruera koldioxidläckage under vatten.

3. Cirkulär bioekonomi och industriell symbios

Att ställa om från linjära "slit-och-släng"-system till cirkulära modeller är helt nödvändigt för att frikoppla industriell tillväxt från fossila bränslen.

Industriell symbios: En jämförelse mellan Sverige och Italien

Av Albert Edvardsson & Amanda Aho Vanhatapio

Projektet: Med stöd från KTH Climate Action Centre utforskade denna studie jämförande hur styrstrukturer och nätverk påverkar implementeringen av industriell symbios (där industrier utbyter biprodukter som restvärme, material och vatten). Deras resultat kontrasterade Sveriges infrastruktur- och energitunga nätverk (t.ex. Händelö, Sotenäs, Umeå) med Italiens mer sektorspecialiserade och projektbaserade kluster (t.ex. Brescia, Prato, Emilia-Romagna).

Cirkulär bioekonomi i Kenyas mangovärdekedja

Av Sara Hailu & Risha Chowdhury

Projektet: I samarbete med Stockholm Environment Institute (SEI) Africa Centre undersökte Sara och Risha de efterskördsförluster på runt 54 % som drabbar den kenyanska mangokedjan. Genom att studera småskaliga kooperativ i länen Machakos och Makueni lyfte de fram hur lokala "bricolage"-innovationer (som billiga, egenbyggda växthus för mangotorkning) framgångsrikt kan skapa cirkulära, förädlade produkter.

4. Klimatfinansiering och regelverk

Jämförande utvärdering av metoder för koldioxidkreditering inom BECCS

Av Angela Ofosua Twum

Projektet: Bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid (BECCS) är en avgörande teknik för permanent koldioxidupptag (CDR). Angela utvärderade hur ledande certifieringsstandarder skiljer sig åt gällande referensscenarier (baselines), experimentalitet (additionality) och dubbelräkning när statligt stöd kombineras med den frivilliga koldioxidmarknaden (VCM). Hennes analys kartlägger hur de ekonomiska ramverken måste utformas för att skydda den miljömässiga integriteten i framtida klimatkrediter.