Forskare sätter klimatfrågan överst

I en enkät  svarar tio forskare på frågan vad de skulle bestämma om de vore statsministrar för en dag. Flera av dem vill se snabba politiska beslut för att avvärja klimathotet.

Jonas Åkerman , forskare inom Strategiska hållbarhetsstudier, vill se ett hållbart system för transporter, som står för 40 procent av utsläppen. Investeringar i järnväg, en reformerad beskattning inom vägtrafiken och högre flygsskatt är nödvändiga ingredienser i en effektiv klimatpolitik, menar han.

– Alla samhällssektorer måste bidra om klimatmålen ska nås. Våra transporter, som tyvärr ökar i omfattning både nationellt och internationellt, hör till den svåraste frågan att lösa.

Samtidigt är han försiktigt optimistiskt och hänvisar till det klimatpolitiska ramverket som sju av åtta riksdagspartier undertecknat och ”därför inte kan undandra sig ansvar”.

– Det är bra med visioner, men man måste agera nu – läget blir alltmer akut. Man kan inte vänta på de perfekta styrmedlen utan måste använda det som finns.

Han anser att flera politiska beslut pekar i rätt riktning, premiering av biobränsle och höjda skatter för nya fordon med höga utsläpp. När det gäller flyget är han kritiskt – åtgärder skjuts på framtiden av rädsla för att tappa väljare, påpekar han.

Lina Bertling Tjernberg , professor i Elkraftnät, vill se en utveckling där fossildrivna fordon försvinner inom kollektivtrafik, utryckningsfordon och all yrkestrafik i stadsmiljöer.

– Med stat och kommun som huvudmän för sådana transportslag skulle det kunna ge påtagliga effekter. Dessutom har ju flera taxi-och bussbolag gått före och är på väg att fasa ut fossila bränslen.

Hon tycker att det behövs en ny nationell plan för hur elektrifiering kan bidra till ett hållbart energi- och transportsystem. Framför allt handlar det om att långsiktiga investeringar behövs för samhällskritisk infrastruktur inom energi- och transportområdet 

– Det tar lång tid att bygga kraftledningar och annan utrustning för elnät, samtidigt som det är en satsning som påverkar flera generationer framåt. Det finns ingen anledning att vänta.

Elektrifierat flyg är exempel på transportslag som är under utveckling.

– Det finns en stark utveckling inom elektroteknik där forskningen kan ta fram många bra lösningar. Men först behöver Sverige ta ett större grepp om elektrifieringens roll för en hållbar utveckling, säger hon.

Mikael Karlsson , som är miljöforskare, hoppas att man efter valet kan nå en överenskommelse om ökande beskattning av växthusgasutsläpp:

– Ett tillräckligt högt pris på utsläpp av växthusgaser är sannolikt ett av de mest effektiva sätten att motverka dem. Det leder till minskad aktivitet som ger sådana utsläpp och stimulerar ny teknik.

Han föreslår att intäkterna från utsläppsskatten används för sänka andra skatter, till exempel på arbete eller för att investera i annan klimatanpassning. För att få acceptans bland både företag och privatpersoner är det viktigt att omläggningen görs med god framförhållning och med brett politiskt stöd, påpekar han.

Hur ser du på de politiska möjligheterna att realisera det du vill åstadkomma?

Mikael Karlsson tycker att man behöver vänta till efter valet för att förstå vilken klimatpolitik partierna egentligen är beredda att driva. I valrörelsen sägs så mycket oöverlagt, menar han.

– Det är ett problem att klimatdebatten ofta förs i mycket populistiska termer när det gäller just transporter, bland annat om flygskatt och bensinskatt. Dessutom blir debatten lite extra konstig i valrörelsetider, när förslag kokas och presenteras snabbt utan att alla gånger vara finansierade eller ens möjliga att genomföra.

Text: Christer Gummeson