Hyrsamhället är här

Enligt konsultföretaget PricewaterhouseCoopers (PwC) kommer intäkterna av delandets ekonomi globalt att öka från 15 miljarder dollar idag till 335 miljarder dollar år 2025.

Lägg sedan till den rapport (referens i faktaruta) som nyligen slog fast att delandets ekonomi idag står för en sjättedel av USA:s totala ekonomi. Kollaborativ konsumtion som fenomenet också kallas är inte bara är här för att stanna: det växer så det knakar.

– Vad delandets ekonomi är? Ja, det är ett sätt för människor att hyra, dela, byta eller låna saker av varandra. Delandets ekonomi har funnits ett tag, men det är under de senaste åren som den har expanderat ordentligt, säger Karin Bradley, biträdande lektor på Institutionen för samhällsplanering och miljö.

Hon forskar i ämnet och säger att det är internet och olika digitala plattformar som underlättat för delandets ekonomi att växa till sig så mycket. Hon tar tjänsten AirBnb som exempel.

– Tidigare delade man resurser i mindre kretsar och lokala sammanhang. Numera kan man dela i stor skala. Förr hyrde man ut sin lägenhet under månader när man exempelvis jobbade utomlands, med tjänsten AirBnb kan man enkelt hyra ut sitt hem om man bara är borta några dagar. Allt som

i princip krävs är ett par fotografier på boendet, berättar Karin Bradley.

Förutom att världen vuxit med internet så har den också krympt. Karin Bradley berättar att när tjänster som Google Street View och Facebook kopplas ihop med boendeuthyrning ges möjligheten att kolla upp människor man hyr av eller till, samt hur området ser ut.

Företagsdrivna bilpooler har funnits ett tag, men nu börjar enskilda medborgare också hyra ut sina fordon. RelayRides är en sådan tjänst.

Att delandets ekonomi ökar i omfattning beror på den ekonomiska krisen i södra Europa och USA. Folk har helt enkelt varit tvungna att vara kreativa för att få in pengar till hushållet. Människor har insett att man inte kan lägga alla ägg i en korg. En klassisk anställning har tappat i värden beträffande ekonomisk trygghet eftersom du plötsligt kan förlora jobbet och då allt som är kopplat till din inkomst, och mikroentreprenörskapet har växt fram. För många handlar delandets ekonomi om att krissäkra sig, att upprätta och vidhålla sätt att klara sig även på en snävare budget.

  – Delandekulturen som finns på internet har också bidragit till framgångarna för delandets ekonomi. Här har man länge delat texter, mjukvara och bilder. Man lämnar ut mer av det privata och personliga. Tidigare var det viktigt med själva ägandet, att ha fysiska skivor och filmer i bokhyllan. Idag använder man Spotify och Netflix för att strömma underhållningen. Beteenden förändras, säger Karin Bradley.

Hon tar borrmaskinen som ett exempel. Det är ju själva hålet som verktyget gör som är relevant, inte borrmaskinen. Det handlar om tillgång till prylar enbart när man behöver dem och inget annat. Idag är det ibland oftast enklast att köpa sig en egen billig borrmaskin, men i framtiden kan det vara enklare att hyra en när man verkligen behöver den. Kanske till och med få den hemlevererad. För en borrmaskin använder de flesta rätt sällan.

Att kunna hyra dyrare maskiner, en tv från Thorn eller skidor när man ska åka slalom har emellertid länge varit möjligt. Med delandets ekonomi blir detta nu möjligt inom så många fler områden, och på många olika sätt.

– I min forskning har jag bland annat studerat en verktygspool som drivs av en järnhandlare i Malmö. Där kan kunder låna verktyg helt gratis. Ägaren investerar pengar i detta istället för reklam. Fördelarna för honom är att han får många nöjda kunder, och att kunderna samtidigt köper varor i hans butik. Det finns också en ideologisk sida då kvalitet har varit viktigt för järnhandlaren. Det hela har gått så långt att människor faktiskt donerar verktyg till poolen, säger Karin Bradley.

Hon berättar att det finns många sätt att driva till exempel en verktygspool på. Både som företag, av en grupp människor ideellt eller som tjänst från det offentliga. Detta gäller givetvis även för bilar, boende och andra produkter och tjänster. Det finns också många anledningar till att vilja vara en del av kollaborativ konsumtion.

– Delandets ekonomi är redan idag intressant för de som tycker att det är socialt, miljömässigt och ideologiskt relevant. Det finns många olika orsaker för människor att dela saker. Så svaret på din fråga om delandets ekonomi ändrar på förutsättningarna för konsumismen i stort är ja, säger Karin Bradley.

Ser vi då en övergång till ett hyrsamhälle?! Ja, om man endast ska ha tillgång till en produkt när man behöver den sker i regel en tjänstefiering av produkten, menar Karin Bradley.

– Delandets ekonomi passar bäst för sådana grejer som har hög stillaståendefaktor. Bilar förstås. En bil i Sverige står i snitt helt stilla 23 av dygnets 24 timmar. Andra sällanvaror som stegar, extrastolar som endast används vid större fester och verktyg ingår också. Robusta saker, helt enkelt, liksom prylar som saknar en personlig koppling till ägaren. Datorn lånar man kanske inte ut, säger Karin Bradley.

Det är lätt att fråga sig varför produkttillverkare skulle vilja nappa på delandets ekonomi. Samtidigt har de flesta i gott minne vad som hände med musikbranschen när mp3:or och strömmande musik kom och hur långsamt den omställningen gick.

– Företagen har fattat att delandets ekonomi är något som växer. Då gäller det att hänga med om man inte ska bli utkonkurrerad. Bilkoncernen GM köpte Zipcar, som hyr ut bilar per timme, redan 2011. De insåg att människor inte alltid vill eller kommer att köpa en bil de använder sällan.

GM insåg att de var tvungna att utveckla transporttjänster också, att gå ifrån en tämligen linjär affärsmodell för att vara konkurrenskraftig, säger Karin Bradley.

Men det är inte bara näringslivet som fattat galoppen, även politikerna är med. Det brittiska näringsdepartement har givit ut rapporten "Unlocking the sharing economy" som går på djupet med hur man ska ändra på lagar och regler för att underlätta för delandets ekonomi.

– Detta är ett tecken på att politikerna tar delandets ekonomi på allvar. Även i Spanien har man granskat förutsättningarna. I Sverige har Göteborgs stad fattat beslut om att de ska verka för en ökad grad av samverkanskonsumtion, som är deras term på delandets ekonomi. De försöker verka för detta i sin egen verksamhet, inom det offentliga. Men de avser även att se över hur medborgarna i framtiden lättare ska kunna dela på resurser. Samma arbete har även gjorts att politiker i bland annat städer som Seoul och Amsterdam, säger Karin Bradley.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Karin Bradley på 070 - 918 60 88 eller karin.bradley@abe.kth.se

Delandets ekonomi kallas även bland annat för sharing economy, gemensam konsumtion, peer-to-peer economy eller kollaborativ konsumtion.

• Man kan säga att delandets ekonomi är en delmängd av cirkulär ekonomi. Som exempel nämner Karin Bradley Philips som numera har en hyrtjänst där man kan hyra ljus. Man köper alltså inte ledlampor eller lysrör av Philips, man äger inte sina lampor. Philips har istället ansvaret för lamporna. Det här är ett exempel på cirkulär ekonomi enligt Karin Bradley, men det finns också former där båda ekonomierna ingår.
• I städer som Malmö, Göteborg och Uppsala har så kallade klädotek vuxit fram. Det handlar helt enkelt om "gemensamma garderober" som gör  att folk inte behöver köpa nya kläder utan istället kan dela dem, säger Karin Bradley.
• Enligt Karin Bradley ställer delandets ekonomi större krav på produkters kvalitet. Det ska sättas i relation till produkter som idag kanskifta rejält avseende just kvalitet.
• Det finns gott om produkter och företag som är en del av delandets ekonomi. Här är två exempel till: Uber och samåkningstjänsten Uber Pop samt lånecyklar som finns i de flesta av Sveriges större städer.
• En ny trend som Karin Bradley noterat är att folk i vissa länder i allt större utsträckning ägnar sig åt hemmarestauranger. En förutsättning för detta är dock att det fungerar legalt.
• Karin Bradley säger att second hand brukar inkluderas i delandets ekonomi. Exempelvis barnvagnar kanske ägs i några år innan de säljs vidare. Ägaren har alltså tillgång till den under den tid som den behövs. Tjänster som Blocket har gjort mycket för kollaborativ konsumtion, särskilt gällande saker som inte är livsinvesteringar.
• PwC-rapporten om intäktsökningen i delandets ekonomi.  P2P Foundations rapport om att delandets ekonomi utgör 1/6 av USA:s ekonomi .
• Utredningen "Unlocking the sharing economy" .