”Inkluderande samhällen ger högre ekonomiskt välstånd”

I motiveringen konstateras att ”Richard Floridas bok The Rise of the Creative Class från 2002 och efterföljande utveckling av teori och data om den ’kreativa klassens’ betydelse för positiv stadsutveckling har haft ett oerhört genomslag på policynivå och som utgångspunkt i marknadsanalyser för städer runtom i världen. Detta starka genomslag är samtidigt omdebatterat och har kritiserats utifrån möjliga samband med växande sociala klyftor i städer som utifrån ett ”kreativt klassperspektiv” kan beskrivas ha en positiv utveckling. Florida lyfter själv upp problematiken med ökad segregation och ojämlikhet i sin bok The New Urban Crisis från 2017”.

Geografisk eller rumslig ojämlikhet är det mest pressande problemet vi står inför. Det är nyckelfaktorn i den populistiska ”backlash”-politik som växer runt om i världen, enligt Richard Florida .

– Vi måste få till en mer inkluderande strategi om vi ska kunna bygga högre ekonomiskt välstånd i våra samhällen. Jag tror att detta bäst görs på lokal nivå genom att vi flyttar makten bort från nationella regeringar till städer och samhällen. Det är vad jag arbetar med nu tillsammans med borgmästare, stadsbyggare och urbanister samt akademiker, säger han.

Många kritiker och journalister har hävdat att Florida i den senaste boken The New Urban Crisis tar tillbaka det han skrev i Rise of the Creative Class. Men det är en felaktig analys, tycker han och konstaterar att hans arbete hänger ihop som en helhet i båda böckerna.

– The Rise of the Creative Class identifierade ett kluster som utgörs av den kreativa klassen och som är drivkraften för ekonomisk tillväxt och innovation för dagens samhällen, säger Richard Florida.

Men samtidigt bidrar detta kluster av begåvningar och ekonomiska tillgångar till att dra isär våra samhällen, konstaterar han. Och det är det han lyfter fram i The New Urban Crisis.

– Boken erkänner de utmaningar som skapas genom kluster av innovation och kreativitet och försöker åstadkomma en förflyttning där städer och samhällen går från en ”the winner takes it all”-urbanitet till en mer inkluderande urbanitet för alla, säger Richard Florida.

”Richard Florida är en av världens ledande forskare och debattörer inom stadsutveckling och förnyelse”, står det i motiveringen till att Richard Florida utsetts till hedersdoktor vid KTH. Han har under femton års tid samarbetat med urbanforskare på KTH. Han har också deltagit i konferenser, föreläsningsserier och publikationer och varit med och byggt upp forskningscentrum. Bland annat har han samarbetat med professor Tigran Haas  i ett tiotal år, sitter i styrelsen för hans forskningscentrum och har bidragit till ett av hans bokprojekt.

– Jag är hedrad och ödmjuk över att få denna utnämning, att KTH, ett av världens ledande tekniska universitet, erkänner mitt arbete. Vad jag förstår har två dussin professorer från olika avdelningar på KTH stött nomineringen av mig. Det är häpnadsväckande, säger Richard Florida.

Han konstaterar att KTH under ledning av rektor Sigbritt Karlsson har tagit sig an en ökad internationalisering, i synnerhet i frågor som klimatförändringar och jämställdhet.

– Jag känner också till rektor Sigbritt Karlsson och professor Carlo Rattis initiativ till ett samarbete mellan KTH och MIT. Jag själv samarbetar en del med professor Ratti och kommer att besöka honom på MIT i höst. Så det finns möjligheter att fördjupa det här trepartssamarbetet, säger Richard Florida.

Håkan Soold
 

KTH har utsett ytterligare två hedersdoktorer:

Dr. Cecilia Schelin Seidegård, före detta styrelseordförande för KTH samt vikarierande landshövding i Kalmar län, har under hela sitt yrkesliv haft ett stort engagemang för universitets- och högskolevärlden. Detta i kombination med hennes stora insatser för två viktiga framtidsfrågor, jämställdhet och hållbarhet, har lett till att hon har gjort ett mycket stort positivt avtryck i högskolevärlden och i synnerhet på KTH.

Under 2004 till 2010 var Cecilia Schelin Seidegård ordförande för KTH:s styrelse och bidrog under denna tid till lärosätets positiva utveckling. Hennes engagemang för utbildning och forskning har fortsatt och hon är nu styrelseordförande för Göteborgs universitet. Bland många andra styrelseuppdrag har Schelin Seidegård under 2019 valt att engagera sig i Stockholm Science City och Studentbostäder i Sverige AB i vilka hon ordförande. I tillägg till detta är hon även engagerad som ledamot i insynsråden för både Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket.

Professor Tamer Başar, Department of Electrical and Computer Engineering, University of Illinois at Urbana-Champaign, är en världsledande forskare inom dynamisk spelteori och robust reglerteknik. Han har gett många viktiga bidrag inom grundläggande teorier och dess tillämpningar inom kommunikationsnätverk, elkraftsystem och cyber-säkerhet. Tamer Başar är en sann forskningsledare och visionär, speciellt rörande säkerhetskritiska system och informationsteknikens sårbarheter. Han har genom flera betydelsefulla samarbeten främjat KTH:s verksamhet inom reglerteknik, spelteori, cyber-fysiska system och närliggande områden inom informations- och kommunikationsteknik.

Tamer Başar har varit ett stort stöd för Linnécentret ACESS på KTH, genom att inspirera uppbyggnaden av cybersäkerhetsområdet och genom flera vetenskapliga samarbeten med KTH-forskare. Han har haft en drivande roll i det strategiska partnerskapsprogrammet INSPIRE mellan University of Illinois at Urbana-Champaign och KTH.