Till innehåll på sidan

KTH och Scania skapar framtidens lastbilar

NYHET

Publicerad 2015-06-08

Det finns en bra anledning till att KTH och Scanias forskning om konvojkörning numera också handlar om avancerad mjukvara och molntjänster för att koordinera konvojer och transporter. Det är nämligen så att endast hälften av lastkapaciteten i lastbilarna utnyttjas. Långtradare kör alltså runt halvtomma.

Karl Henrik Johansson (till höger), professor i reglerteknik på KTH, är helt övertygad att vi i framtiden kommer att få se en hel del självkörande lastbilar på våra vägar.

Överallt ser vi den. Omställningen. Ericsson går från hårdvara till mjukvara, och Google gör tvärtom. Sökmotorjätten har sedan några år vid sidan av ordinarie verksamhet även pysslat med självkörande bilar. Även Microsoft och Apples sägs numera flytta fram sina positioner inom bil- och transportbranschen, och arbetar med mer än bara kontorsprogram, datorer och mobiltelefoner.

Lastbilstillverkaren Scania utgör inget undantag från omställningsregeln. Där verksamheten förr i tiden tydligt kretsade runt hårda prylar i form av motorer och karosser handlar det år 2015 snarast om mjukvara.

Mjukvara som styr en hel del i Scanias lastbilar. Forskningsprojekten och samarbetena med KTH bär spännande namn som Virtues, Espresso, Archer, Iqmatic och Companion.

I det sista, Companion, ingår till exempel det som kallas konvojkörning.

Att gruppera lastbilarna i konvoj så de kör ihop, med ett avstånd mellan ekipagen på tio till tjugo meter. Föraren i första lastbilen bestämmer hastigheten hos konvojen och självkörande lastbilar bakom följer efter tack vare avancerad teknik och mjukvara som automatiskt reglerar avståndet mellan långtradarna.

Då antalet godstransporter i världen beräknas växa med 50 procent mellan åren 2000 och 2020 är den reducering av energiåtgång konvojkörning leder till - mellan 5 och 10 procent mindre bränsleåtgång - viktig. Mjukvaran tar alltså hand om detta. Att lastbilarna hela tiden håller rätt avstånd för optimalt bränsleförbrukning. Långtradarna pratar med varandra för att kunna åka så tätt som möjligt under strikta säkerhetskrav. Allt styrs av en avancerad farthållare, en konvojfarthållare kan man kalla den, som kommunicerar mellan lastbilarna.

KTH och Scania har forskat om konvojkörning under några år.

– Idag kan vi konvojköra i enskilda lastbilståg. Den intressanta utmaningen nu är hur vi koordinerar flera lastbilskonvojer och får ihop det med hela logistiksystemet. Att en åkare med 100 lastbilar kan koordinera sina transporter med andra åkare, och det i realtid, är det vi vill uppnå. En konvoj kan lämna Sverige på väg ner mot Italien och i till exempel södra Tyskland kan flera lastbilar från olika åkerier ansluta eller lämna konvojen, berättar Karl Henrik Johansson, professor i reglerteknik på KTH och en av de ansvariga för Companion-projektet.

KTH och Scanias forskning handlar alltså inte bara om konvojkörning utan också om avancerad mjukvara för att koordinera konvojer och transporter.Detta för att undvika att lastbilar körs runt halvtomma.

– Dagens logistiksystem är till stor del separerat från hur lastbilar koordineras och körs. Systemet skulle vinna väldigt mycket på att smälta samman och gemensamt optimera dessa delar, och det är det vi forskar om och jobbar med. Det genereras mycket information här, så vi jobbar bland annat också med hur kan vi använda big data för att förstå vilka mönster som finns och göra transporterna mer effektiva, säger Karl Henrik Johansson.

Mycket information var det. Det är ingen slump att Google givit sig i kast med självkörande fordon då företaget redan är mycket kunniga vad gäller hanteringen av stora informationsmängder.

– Google jobbar ju med samma typ av system som vi pratar om här. De har mobila enheter som åker runt i världen och samlar in information. Nu försöker företaget lära sig mer om vad de ska använda all information till och även utveckla hårdvaran, bilarna. Samtidigt kan man inte tillverka vare sig bilar eller lastbilar utan att förstå mjukvara och data. Scania har sedan länge förstått att mjukvaruutveckling och kommunikation är det som gäller nu och i framtiden, säger Karl Henrik Johansson.

Samarbetet mellan Scania och KTH är alltså ett självklart sätt att för båda parter anpassa sig till marknaden, en omställning mot nya produkter och tjänster där mjukvaran spelar en mycket viktig roll.

Hur långt har KTH och Scania då kommit med konvojforskningen?

– Vi har kört experiment sedan ett par år tillbaka med väldigt bra resultat. Vi samarbetar med ett stort åkeri i Spanien och jobbar bland annat med gränssnitten mellan chaufför och lastbil samt mellan personal och övervakningsutrustning hos åkeriet. Arbetet har verkligen tagit fart rejält under de senaste fem åren. Om du hade pratat med mig för tio år sedan om dagens situation, så hade jag inte kunnat förutspå att forskningen inom detta område så snabbt skulle få genomslag i praktiken, säger Karl Henrik Johansson.

Han vågar inte sia om när åkerier kan köpa lastbilar från Scania redo för konvojkörning. Samtidigt är Scania en av de ledande företagen i världen på att utveckla den här typen av system, och det pågår en hel del arbete runt de legala delarna så att en högre grad av automation tillåts.

– Det pågår en hel del arbeten om att harmonisera trafiklagarna i Europa, så att fordonsautomation och konvojkörning behandlas lika i alla länderna, säger Karl Henrik Johansson.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Karl Henrik Johansson på 073 - 404 73 21 eller karl.henrik.johansson@ee.kth.se.

Faktaruta

  • För några år sedan ingick KTH och Scania ett strategiskt partnerskap. Detta är ett arbete som gör att båda parter kan hålla sig konstant aktuella på en global och ständigt föränderlig marknad. Nu börjar samarbetet bära frukt i ett antal mycket spännande forskningsprojekt som i sin tur ska resultera i morgondagens lastbilar.
  • Hur förhåller sig Scanias och KTH:s forskning till andra länders och lastbilstillverkares dito? Befinner vi oss långt framme, i så fall på vilket sätt? Karl-Henrik Johansson berättar att alla stora lastbilstillverkare tittar på och forskar om automatiserade lösningar och konvojkörning. Intressanta nyheter kommer hela tiden, som nyligen då delstaten Nevada i USA tillät just autonoma lastbilar. Det område där Scania och KTH ligger långt framme, kanske allra längst fram, är forskningen runt en helhetslösning. Det vill säga en komplett logistikkedja. Bränslesnåla lastbilar är nämligen en sak, och att frakta ett paket mellan punkt A och B en helt annan. Det är när dessa två världar förenas som den verkliga nyttan uppstår. Karl Henrik Johansson jämför med taxibolaget Über, fast det handlar om att frakta paket och inte människor. KTH och Scania fokuserar på själva tjänsten frakt av gods, och då kan i princip vilket eller vilka företag som helst leverera tjänsten: Scania, Ericsson, Google och så vidare.
  • Hur ser då lastbilarna ut och hur fungerar de om 30 år? Karl Henrik Johansson tror helt klart på autonomi. Han är helt övertygad att vi om 30 år kommer att få se en hel del självkörande lastbilar på våra vägar. Om inte annat så är siffrorna det som talar för självkörande lastbilar: en tredjedel av kostnaden för en lastbil består av ersättning till föraren, en tredjedel av lastbilens bränslekostnader. Tekniken finns dessutom redan, det som nu behöver göras är att finslipa den.