Näthandeln skapar nya mönster

Att julhandeln står för större delen av detaljhandeln i Sverige är ingen nyhet. En nyhet när det gäller julhandeln är dock att allt fler handlar julklappar via internet. Mer än var tredje julklapp som har inhandlats i år har köpts på nätet, enligt en undersökning från Postnord.

Vi sparar både tid och pengar genom att handla via internet. Men hur är det med miljöeffekterna? Är det bättre eller sämre ur miljösynpunkt att varor och tjänster konsumeras via internet?

På Centre for Sustainable Communications på KTH pågår forskningsprojektet Methods for sustainability assessments of ICT. Det handlar om att ta fram metoder för att utvärdera IT-lösningar ur hållbarhetssynpunkt, hur sådana lösningar kan bidra till en hållbar utveckling.

Hur gör då människor när de konsumerar och, inte minst, på vilket sätt kommer internet in i sammanhanget? Det studerar Åsa Svenfelt och Miriam Börjesson Rivera från Avdelningen för miljöstrategisk analys i ett delprojekt till projektet Methods for sustainability assessments of ICT.

– Vi gör en intervjustudie där vi frågar människor om deras konsumtionsvanor. Handlar man via nätet? Tittar man i en vanlig butik innan man beställer online? Eller gör man research på nätet innan man handlar i en vanlig butik? Vad för typ av konsumtion gör man med digitala tjänster? Strömmar man sin musik eller köper man skivor? Hur tittar man på film och tv? säger Miriam Börjesson Rivera.

Hon är socialantropolog och tittar på fenomenet konsumtion ur ett sociologiskt perspektiv. Sociala praktiker är ett nyckelbegrepp i sammanhanget. Det handlar om vad människor gör i sin vardag och hur de gör det.

– Man kan se vardagskonsumtion som en social praktik. Och i en social praktik ingår olika element, teknologin, alltså sakerna som behövs för att göra den sociala praktiken, färdigheten att använda teknologin och den specifika sociala praktikens innebörd. I fallet konsumtion handlar det om vad det innebär det att konsumera och vad det finns för typ av tankar och värderingar kopplat till det. Tankar och värderingar man har gemensamt med andra som bor i samma land som en själv, säger Miriam Börjesson Rivera.

Utifrån det material hon och Åsa Svenfelt får fram i den här intervjuundersökningen kommer de att försöka dra ut saker för att placera det i framtida möjliga scenarier för att se vilka andra ordningens miljöeffekter (indirekta miljöeffekter) som finns förknippade med de olika sätten människor konsumerar på.

Tanken är att dessa andra ordningens miljöeffekter så småningom ska kunna tas med i beräkningen vid utvärderingar av IT-produkter och IT-tjänsters miljöpåverkan. Idag är det oftast bara direkta miljöeffekter, som exempelvis avfall eller hur mycket energi en produkt drar, man tar hänsyn till vid sådana utvärderingar. Kan man få med de här mer indirekta effekterna är det att betrakta som en metodutveckling som ger mer heltäckande bedömningar när en ny teknologi, produkt eller tjänst ska utvecklas.

– Andra ordningens miljöeffekter är som ringar på vattnet. De sprider sig i systemet, ofta på grund av att människor använder saker på ett visst sätt som man kanske inte tänker på när man utformar en produkt eller tjänst, säger Åsa Svenfelt, som i det här projektet analyserar möjliga framtida sociala praktiker och hur de kan arbetas in i scenarier.

Hon konstaterar att man ofta framhåller att det finns en stor potential med IT och ICT. Att man kan spara mycket energi exempelvis när man inte behöver resa till möten utan kan träffas på distans, eller att man kan beställa hem saker via nätet istället för att köra omkring och handla.

– Men då tänker man bara på de här direkta effekterna och inte på andra ordningens miljöeffekter. Det kan verka vara en bra idé att introducera en tjänst för att exempelvis spara energi. Men de här andra ordningens effekter kanske visar att de sätt tjänsten används på kanske egentligen motverkar hela syftet, säger Åsa Svenfelt.

Som exempel nämner hon det här med att beställa hem mat via internet. Där är ju ett syfte att minska transporterna, att människor inte kör omkring själva och handlar.

– Men om man bor i innerstaden och beställer hem mat via nätet, då leder det till ökad trafik eftersom det kommer att köra omkring en massa distributionsbilar till människor inne i staden, människor som kanske bara har hundra meter till närmaste affär. Där kanske det hade varit bättre om man inte hade beställt mat på nätet utan gått och handlat i affären istället, säger Åsa Svenfelt.

Apropå handel och att det snart är jul, vad önskar sig Åsa Svenfelt och Miriam Börjesson Rivera i julklapp?

– Till mig själv har jag önskat mig presentkort på frukost på sängen från mina barn. Men om jag får önska mig något i ett större perspektiv så är det att vi alla reflekterar lite mer över vad vi köper tillvarandra i julklapp och varför. På det sättet kanske vi kan köpa varor och tjänster med mindre miljöpåverkan och ibland kanske undvika konsumtion över huvudtaget, säger Åsa Svenfelt.

– Jag önskar mig en skön ledighet tillsammans med min familj och att alla håller sig friska, säger Miriam Börjesson Rivera.

Projektet Methods for sustainability assessments of ICT pågår till och med juni 2015.

Text: Håkan Soold