Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Nio svenska städer och kommuner signerade klimatkontrakt idag

– ett resultat av innovationsprogrammet Viable Cities

Klimatkontraktet signeras. Till vänster i bilden syns Olga Kordas.
Signering av klimatkontrakt. Till vänster i bilden: Olga Kordas, programchef för Viable Cities. Foto: Teodor Axlund.
Publicerad 2020-12-11

På det digitala eventet European Viable Cities Day idag signerade den högsta politiska ledningen för nio svenska städer och kommuner ett kontrakt för klimatneutrala städer 2030. Därmed blir de först i Europa att göra ett sådant åtagande för klimatet. Kontraktet har tagits fram i innovationsprogrammet Viable Cities, som leds av KTH.

Porträttbild på Olga Kordas.
Olga Kordas, programchef för Viable Cities. Foto: Anna Hållams.

– Vi skriver världshistoria idag. Det är första gången något sådant här sker Det är första gången i Sverige, i Europa och i världen, säger Olga Kordas , lektor i hållbar stadsutveckling och programchef för Viable Cities.

Viable Cities  är ett strategiskt innovationsprogram som bedriver missionsdriven forskning och innovation, vilket innebär att man avser att uppnå ett djärvt, inspirerande och mätbart mål inom en viss tidsperiod. Programmet startade för tre år sedan med en finansiering på nära en miljard kronor under 12 år. Målet med satsningen är klimatneutrala städer 2030.

Klimatkontrakt 2030 ska fungera som ett verktyg för att möjliggöra investeringar i klimat- och hållbarhetsåtgärder i städerna.

Inspirerar europeiska städer att gå samma väg

Genom klimatkontraktet åtar sig städerna att snabba på omställningen till klimatneutralitet och ökad hållbarhet. Viable Cities, Energimyndigheten, Vinnova, Formas och Tillväxtverket åtar sig att stötta och underlätta städernas arbete genom bättre regelverk, innovation och samordning av finansiellt stöd på nationell nivå.

På plats under European Viable Cities Day var även Mikael Östling , prorektor på KTH och ledamot i Viable Cities styrelse. Dessutom deltog EU-kommissionens generaldirektör för forskning- och innovation Jean-Eric Paquet, Christian Danielsson, som leder EU-kommissionens representation i Sverige, samt tidigare finansministern Allan Larsson, ordförande för Viable Cities, som också är vice ordförande för EU-kommissionens mission board för klimatneutrala städer.

– Sådana här klimatkontrakt kommer att utvecklas och implementeras även i europeiska städer om två, tre år. Det finns ett europeiskt mål att det ska finnas 100 klimatneutrala städer i Europa 2030. Det har startats ett Viable Cities-inspirerat program i Spanien där 20 städer och deras universitet använder vår metod. Så vi ligger i framkant. Europa tittar på oss i Sverige och inspireras av oss, säger Olga Kordas.

Programmet handlar mycket om att driva på och underlätta städernas förändringsarbete och omställning. Och en del av programmets förändringsteori handlar om att det inte räcker med teknikutveckling för att nå klimatmålen.

– Vi behöver transformativa systemförändringar, vi behöver ändra våra system. Det handlar om att ändra våra regelverk och finansiella strukturer. Det handlar även om att ifrågasätta normer och beteenden, säger Olga Kordas.

Medborgarperspektiv och medborgarinvolvering

En utmaning som Viable Cities jobbar med handlar om hur man kan underlätta för städernas hållbarhetsarbete genom att påverka och försöka förändra lagar och regler, som sätter käppar i hjulet för nya lösningar. Ett exempel är lokal energiproduktion som hindras på grund av att det inte är tillåtet att exempelvis en bostadsrättsförening säljer överskottsel till en annan förening.

– Därför diskuterar vi med Energimyndigheten och Formas om vi kan skapa sådana innovationszoner – eller policy sandboxes – där städerna kan experimentera och implementera olika lösningar utan att följa lagstiftning och regler, säger Olga Kordas.

En annan viktig del i programmet är civilsamhället ska finnas med i satsningarna.

– Vi gör ju det här för att förbättra livskvalitet och hälsa för människorna som bor i städerna. Så medborgarperspektiv och medborgarinvolvering måste finnas med i varje satsning, säger Olga Kordas.

Ett konkret projekt som KTH har jobbat med handlar om hur våra sjukhus kan bli mer energieffektiva. En satsning som visade sig ge ytterligare vinster, utöver energibesparingen.

– Inomhusmiljön hade också blivit mycket bättre, vilket ju är bra både för personalen och för patienterna. Precis som i allt annat klimatarbete är det jätteviktigt att jobba med multipla nyttor, säger Olga Kordas.

Håkan Soold

Viable Cities

Det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities, som startade 2017, är en tolvårig satsning med en finansiering på cirka en miljard miljoner kronor från Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Satsningen handlar om att göra smarta städer till en central lösning i omställningen till ett klimatneutralt och hållbart samhälle. Städer står för 70 procent av både världens energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Att hitta smarta lösningar för att bygga hållbara städer är en nyckel för att kunna möta energi- och klimatutmaningen.

De städer och kommuner som signerade Klimatkontrakt 2030 tillsammans med Viable Cities och de fyra myndigheterna Energimyndigheten, Vinnova, Formas och Tillväxtverket på European Viable Cites Day idag är Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö.

Förutom att KTH har värdskapet för Viable Cities deltar KTH-forskare från Energiteknik och Urbana och Regionala Studier i satsningen genom att stödja Stockholms stad i deras klimatomställningsarbete. Forskare från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad stödjer Uppsala kommun i deras arbete. Och häromdagen disputerade Olga Kordas doktorand Oleksii Pasichnyi med en avhandling som handlar om hur KTH stödjer Stockholms stad i stadens klimatomställningsarbete. I sin studie har han jobbat med urban dataanalys och energimodellering.