Till innehåll på sidan

Ny mikroskopteknik bemästrar farlig bakterie

Mikroskopbild på bakterie.
Superhögupplösande bild som visar fördelningsmönster av proteinerna PSPC1 (röd) och PSPC2 (grön) på bakterier (Streptococcus Pneumoniae).

NYHET

Publicerad 2021-02-04

Varje år far tusentals svenskar illa av sjukdomsalstrande pneumokocker. På internationell nivå är den siffran avsevärt mycket högre. Nu har KTH-professorn Jerker Widengren med kollegor fått 56 miljoner i EU-anslag för att vidareutveckla nästa generation superhögupplösta mikroskop. Syftet är att ta upp kampen mot de luriga bakterierna.

– Det pratas mycket om covid-19 och det nya coronaviruset just nu, att vissa blir mycket sjuka och andra inte får några symptom över huvud taget. Sjukdomsalstrande pneumokocker är minst lika luriga. Det finns många människor som bär på dessa och som inte blir sjuka av dem. Andra dör.
 
Det berättar Jerker Widengren, professor i experimentell biomolekylär fysik vid KTH. Han har arbetat med superupplösande mikroskop under många år och leder en forskargrupp som jobbar med att öka känsligheten och upplösningen för fluorescensbaserad spektroskopi och mikroskopi.

Bättre behandlingar och färre döda

I det nya forskningsprojektet som sträcker sig över fyra år ska Jerker och hans forskargrupp, tillsammans med 5 andra partners i projektet, titta närmare på superhögupplösta mikroskop. Detta i syfte att utveckla tekniken att bli bättre på att analysera pneumokockerna. På så sätt hoppas forskarna att kunna hjälpa sjukvården till bättre behandlingar och färre döda av "one of the major global killers", som Jerker uttrycker det.

– Vi vill studera hur vissa proteiner fördelar sig över de sjukdomsalstrande pneumokockerna, själva distributionsmönstrena. I ett mångårigt samarbete med Birgitta Henriques-Normark och hennes grupp på KI har vi kunnat visa att dessa mönster spelar en stor roll för om bakterierna kan göra skada, och hur väl de penetrerar olika barriärer i kroppen som blod-hjärnbarriären.

Ett par nanometer

För att kunna titta på de avgörande mekanismerna i tillräcklig detalj ska forskarna jobba med att vidareutveckla den allra senaste fluorescensbaserade och superhögupplösta mikroskoptekniken.

Det är en forskarkollega till Jerker Widengren vid namn Stefan Hell som har forskat fram den teknik som ska vidareutvecklas i projektet. Forskarna benämner den "nästa generations fluorescensbaserad superhögupplöst mikroskopteknik".

– Tekniken kallas "MINFLUX imaging", och där första generationens mikroskopteknik hade en upplösning på 10-20 nanometer går generation två ner på ett par nanometer. Det motsvarar storleken på proteinerna själva.
 
Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Jerker Widengren 08 - 790 78 13 eller jerker@biomolphysics.kth.se.

Faktaruta

  • EU-projektet heter "NANO-scale VIsualization to understand Bacterial virulence and invasiveness - based on fluorescence NANOscopy and VIBrational microscopy", förkortat NanoVIB. I NanoVIB deltar förljande partners: KTH (koordinator), Karolinska institutet och Institut für Nanophotonik (Göttingen) samt företagen Abberior Instruments, APE Angewandte Physik und Elektronik och Pi Imaging Technology.
  • Forskaren och professorn Stephan Hell tilldelades 2014 Nobelpriset i kemi tillsammans med Eric Betzig och William Moerner "för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi".
EU och Photonics21 logotyper