Till innehåll på sidan

Nytt höghastighetståg ger färre förseningar

Publicerad 2012-02-02

Nu har den stora forskningsstudien Gröna tåget nått sin slutdestination. Några av de fördelar med framtida höghastighetståg som forskarna kommit fram till är betydligt större intäkter för tågoperatörerna än idag, färre förseningar och upp till 30 procent fler resor.

En bister svensk vinter är ingen match för Gröna tåget. Foto: LundbergDesign.
En bister svensk vinter är ingen match för Gröna tåget. Foto: LundbergDesign.

Gröna tåget är ett koncept för skandinaviska höghastighetståg, tillika en stor forskningsstudie som pågått i 7 år. Bland de involverade finns bland andra ett antal forskare vid KTH Järnvägsgruppen, Trafikverket, Bombardier och ett flertal tågoperatörer.

Nu har Gröna tåget gått i mål, och två gedigna forskningsrapporter har skrivits. I dessa återfinns en mängd idéer, förslag och tekniska innovationer som beskriver hur ett skandinaviskt höghastighetståg om 250 km/h ska kunna köras på befintliga järnvägar, i det bistra svenska vinterklimatet och det med ökad förtjänst för såväl tågoperatörer som affärsresenärer och privatresenärer.

- Kostnaderna för operatörerna minskar med 15-25 procent jämfört med andra tågkoncept. En viktig anledning är att Gröna tåget har bred vagnskorg med flera bekväma sittplatser i varje vagn. Det passar i Sverige, Norge och Finland, och i Danmark pågår just nu undersökningar, säger Oskar Fröidh, en av forskarna vid KTH som jobbat med Gröna tåget.

Han fortsätter att berätta att forskarna har arbetat med att få Gröna tåget så flexibelt som möjligt, och det ska kunna köra genom hela Skandinavien i såväl snabba regionala tåg som fjärrtåg.

Fler resor är också ett resultat av Gröna tåget. Exempel från Sverige visar att resandet kan öka med 30 procent jämfört med dagens snabbtågstrafik. Anledningarna till det ökande resandet är kortare restider, lägre biljettpris och färre tågbyten.

– Tågresenärerna kan få billigare biljetter och snabbare resa med Gröna tåget. För att få störst nytta av nya snabbtåg måste banorna samtidigt rustas upp för högre hastigheter, säger Oskar Fröidh.

En annan av fördelarna med Gröna tåget är god punktlighet även i högtrafik. Med effektiv utformning av tågdörrar, tågkupéer och effektiv bagagehantering går det att reducera såväl uppehållstider och förseningar.

- Ett viktigt mål är att få kort restid och samtidigt en lugn färd utan skakningar. Det innebär att man ska kunna köra i 250 km/h på befintliga upprustade banor, och även köra snabbare i kurvorna än dagens tåg. Vi har här utvecklat aktiva fjädringssystem, som ger en mycket behaglig färd i höjda hastigheter på de inte alltid perfekta spåren. Vi har också utvecklat teknik för att få ett ”spårvänligt” tåg som inte kräver omfattande extra underhåll, säger Evert Andersson, professor emeritus vid KTH och Gröna tågets koordinator.

Han tillägger att de slog nordiskt hastighetsrekord på 303 km/h på det befintliga spåret, som nätt och jämnt uppfyllde kraven för att köra 200 km/h. Påkänningarna på spåret var betydligt lägre än vad som krävs för dagens tåg i lägre hastigheter.

De framtida tågen har förutsättningar att ge ännu mindre miljöbelastning än dagens tåg.

 - Energianvändningen kommer att kunna minska med 25-35 procent, räknat per passagerare och kilometer. Minskat luftmotstånd och nya framdrivningsmotorer med lägre förluster bidrar till detta. Men även det föreslagna tågkonceptet, med flera bekväma platser per meter tåg, är viktigt i detta avseende, säger Evert Andersson.

Han tillägger att det externa bullret ska inte behöva öka för att man kör snabbare, snarare tvärtom. Flera effektiva åtgärder har utvecklats och testats i Gröna tåget.

 - Det allra viktigaste för miljön är att tåget är så bra och prisvärt att resenärerna tar tåget istället för andra transportmedel, säger Evert Andersson.

Kollegan Sebastian Stichel, föreståndare för KTH Järnvägsgruppen tillägger:

 - Forskningsprogrammet Gröna tåget har åstadkommit en stor mängd användbara resultat och därmed varit mycket effektivt sett till den totala budgeten, säger Sebastian Stichel.

Slutrapporter och massor av annan information hittar du här: www.gronataget.se

För mer information, kontakta Evert Andersson på 070 - 604 72 55 / everta@kth.se, Oskar Fröidh, 08 – 790 8379 / oskar.froidh@abe.kth.se eller Sebastian Stichel 070 - 233 01 63 / stichel@kth.se.

Peter Larsson