Till innehåll på sidan

Succé för KTH:s miljöklassificering

Publicerad 2012-02-20

KTH har tidigare varit ansvarigt för ett stort projekt med många forskare och företag som utvecklat ett miljöklassningssystem för byggnader. Klassningssystemet, som heter Miljöbyggnad, gör nu succé när byggjätten NCC precis bestämt sig för att tillämpa det på alla sina nya byggnationer. Dessutom används det så väl på Nya Karolinska som den nya fotbollsarenan vid Globen.

Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH.
Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH.

– Klassning av byggnader börjar ta fart i Sverige nu och det system som ökar allra mest är Miljöbyggnad, säger Tove Malmqvist, forskare på avdelningen för Miljöstrategisk analys vid KTH och delaktig i utformningen av Miljöbyggnad.

Förutom NCC så satsar också Peab, Riksbyggen, HSB och flera SABO-företag på klassningssystemet. Ja, succén är ett faktum. Det är till och med så att Swedish Green Building Council (SGBC), som numera hanterar klassningssystemet, måste anställa ett antal nya personer för att hinna med handläggningen av just Miljöbyggnad.

Miljöbyggnad är ytterst kortfattat ett klassningssystem som berör tre huvudområden vad gäller nyproducerade eller befintliga byggnader: Energi, innemiljö och material. Inom dessa områden bedöms sedan 16 olika aspekter och allt vägs samman till ett slutbetyg som endera blir guld, silver, brons eller klassad.

Så här kommer Nya Karolinska att se ut.
Så här kommer Nya Karolinska att se ut.

Anledningarna till att Miljöbyggnad nu skördar framgångar är många. En av dem är att det är ett certifieringssystem som baseras på  svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis, men det finns fler skäl.

– Klassningssystemet är förhållandevis enkelt och kostnadseffektivt men ändå verkningsfullt. Med Miljöbyggnad får du ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material. Vid utvecklingen låg fokus på att det skulle vara lättanvänt och ha en tyngdpunkt på viktiga miljöfrågor, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och också han en av de som varit med och utvecklat Miljöbyggnad.

En annan framgångsfaktor är att Miljöbyggnad haft bra uppbackning av branschen. Med i utvecklingen fanns 50 olika aktörer inklusive ett 30-tal företag plus myndigheter och forskargrupper.

En möjlighet för succé för Miljöbyggnad utomlands finns också.

– Många av delarna och idéerna i Miljöbyggnad fungerar i andra länder, men eftersom det tar avstamp i svenska regler och praxis så kan det inte exporteras exakt rakt av, säger Göran Finnveden.

Konkurrenter till Miljöbyggnad finns, bland annat Breeam och LEED. Hittills är 300 byggnader registrerade för klassning i Miljöbyggnad.

För mer information, kontakta Tove Malmqvist på 08 - 790 85 53 / tove.malmqvist@abe.kth.se eller Göran Finnveden på 08 - 790 73 18 / goran.finnveden@abe.kth.se.

Peter Larsson