Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida
Kaviar och knäckebröd gjort av tång fungerar utmärkt på julbordet, enligt Fredrik Gröndahl.

Alger – framtidens allroundmat

MAT

Publicerad 2015-12-10

Det är både nyttigt och klimatsmart att äta alger, säger Fredrik Gröndahl, lektor på Industriell Ekologi på KTH.

Tänk att kunna njuta av ett julbord och samtidigt känna att man gör en insats för miljön. Redan idag finns både kaviar och knäckebröd som framställs av tång. Men nya algbaserade livsmedel kommer, bland annat tack vare forskningsprojektet Seafarm.

Seafarm är ett forskningsprojekt med storskalig odling till havs av makroalger, som kan användas till biobränslen, nya material och till mat. Projektet Seafarm, som startade 2014, är ett samarbete mellan KTH, Göteborgs universitet och Chalmers. I maj kommer första skörden på cirka 75 ton alger vid experimentanläggningen på västkusten.

– Det fina med alger är att de är klimatsmarta. Man behöver inte vattna dem, man behöver inte gödsla dem och de tar inte upp värdefull åkermark, eftersom de odlas i havet. På det sättet finns det stora miljöfördelar med att äta alger, jämfört med landbaserade växter, säger Fredrik Gröndahl, lektor på Industriell Ekologi på KTH, som leder projektet Seafarm.

Fredrik Gröndahl. (Foto: Bengt Alm)

När det gäller mat går alger att använda till allt möjligt, konstaterar han. Man kan äta dem färska – havssallad, till exempel, eller tillaga dem och då blir de som ett komplement, ungefär som potatis eller morötter. Man kan ha dem i soppor och grytor.

– Så man kan jämföra dem med grönsaker. De är minst lika nyttiga. Ibland till och med nyttigare än landbaserade grönsaker. De innehåller mycket mineraler, vitaminer, proteiner och fetter, nyttiga Omega 3-fetter. De är också rika på mikronäringsämnen som selen och järn, säger Fredrik Gröndahl.

Förstärker smaken

Algerna går också att använda som matingredienser. Det kan vara smakförstärkare, glutamater som gör att maten smakar mer. Det kan vara som konsistensgivare eller färgämnen.

– Vi äter ju faktiskt alger varje dag. Många av de här E-ämnena som finns i mat är alger av olika slag, till exempel E402, E405, E406, E407, E408 med flera. Så de ingår i nästan alla matprodukter vi äter, säger Fredrik Gröndahl.

Alger har skördats och ätits under lång tid i Skottland och på Irland, berättar han.

– Där har man kunnat gå ut i tidvattnet och plocka algerna. Även i Sverige har man använt en del alger förr, inom medicinen. Men i Sverige har vi ju inget tidvatten. Så här har det varit lite mera knökigt att plocka dem. Man har fått dyka ner en bit, säger Fredrik Gröndahl.

Vanligt i sushi

I det asiatiska köket är alger en av de viktigaste ingredienserna. Och i Sydostasien är alger den mest odlade av alla havsprodukter. Där odlas de i mycket högre utsträckning än exempelvis fisk.

– Alger ingår i misosoppor, i sjögrässallad och i sushi, säger Fredrik Gröndahl.

I Sydostasien och Kina finns ett stort intresse för den algproduktion som nu kommer i Europa, bland annat i Seafarm-projektet, konstaterar han. Deras vatten är förorenade, vilket gör att algerna kan innehålla exempelvis tungmetaller. De radioaktiva läckagen från kärnkraftverket i Fukoshima har gjort att också Japan tittar mot Europa när det gäller algproduktion.

I början av projektet var tanken inte att algodlingen skulle användas till direkt matkonsumtion. Det har kommit mer som en biprodukt, konstaterar han. De 75 ton alger som första skörden ger nu i vår är mycket mer än vad som behövs för de experiment som görs inom projektet Seafarm med nya material – plaster framställda av alger – och biobränslen.

– Det ingår i det tillstånd för odling som vi fått att vi inte får slänga tillbaka algerna i havet. De ska komma till användning, säger Fredrik Gröndahl.

Och det är där det här med mat kommer in.

En ytterligare miljömässig poäng med odling av alger är att de suger upp kväve och fosfor som kommer från jordbruket och trafiken och som gjort att våra hav är övergödda. Det innebär att odling av alger i exempelvis Östersjön skulle kunna ge den positiva bieffekten att algblomningen minskar.

– På så sätt är det också en miljöservice de här algerna gör för ekosystemen. Där ser jag en framtid att staten kommer att ge ersättning till dem som börjar odla alger. På samma sätt som man får arealbidrag för att man anlägger en våtmark som skapar möjligheter för biologisk mångfald, säger Fredrik Gröndahl.

Nu är det ju snart jul. När får vi se algprodukter på julbordet?
– Det som redan finns på julbordet, det är ju den här tångkaviaren, som ett alternativ till stenbitsrom. Den och tångknäcke. Sedan finns också en tångakvavit, brännvin kryddad med tång, säger Fredrik Gröndahl.

Text: Håkan Soold

Fakta: Odlingen av algerna går till på så sätt att man sår in dem i rep. Det finns både hanalger och honalger och det sker en sammansmältning, en befruktning, i havet. Det ger små plantor som är millimeterstora. Plantorna vill ha en yta att sätta sig på och sätter sig på ett tunt, smalt rep. Repet med algplantorna odlas i laboratoriet under ett par veckor. Därefter tar man repet, trär upp det på ett tjockare rep och sätter ut repet i havet. Efter cirka sex månader har de millimeterstora algplantorna växt till en storlek av en och en halv till två meter.

Mer information om Seafarm