Att få forskare att starta företag

I botten är Tom Magnergård civilingenjör i Industriell Ekonomi. Efter år av framgångsrik företagsverksamhet är han sedan 2012 också anställd på KTH Innovation.

– Den allra första fasen i ett företags historia är mest slitsam, och den är i mitt tycke också allra roligast, säger han.

Ofta handlar det om problem som uppstår under den första och viktiga verifieringsfasen, då det gäller att se om idéerna är affärsmässiga och håller på marknaden.

– Känslan av entreprenörskap är speciell i början. Det är kul och motiverande att få vara med och stötta de nya entreprenörerna.

Tom Magnergårds uppgift som affärscoach är att göra resan så smidig som möjligt för de som vill starta företag. Han nämner tre faser som en nyföretagare aldrig får slarva igenom:
1.Hitta kunderna.

2.Förstå kärnan i kundernas behov.

3.Pröva din lösning och utveckla den i dialog med kunderna.

– Har du en uppfinning bör du undersöka möjligheter att säkra patent innan forskningen publiceras, annars röjs nyhetsvärdet. Många forskare missar det. Vi har tillgång till jurister och patentspecialister som är redo att rycka in, säger Tom Magnergård.

KTH Innovation erbjuder även tillgång till ett nätverk av erfarna företagare och KTH-alumner som hjälper entreprenörer att komma igång, genom att dela erfarenheter och tips.

– De tar sig verkligen tid att engagera sig i nyföretagarna. Självklart är det värdefullt för nybörjare att tidigt få en branschspecifik återkoppling.

Själv har Tom Magnergård tagit sig an affärsutvecklingen för bland annat forskarbolaget Furhat Robotics. Produkten är ett talande robot-huvud som kan tolka röster och kommunicera med människor på olika språk, enligt entreprenörerna mer människolikt än någon annan robot tidigare kunnat.

– Medlemmarna i Furhat-teamet har de egenskaper som framgångsrika företagare måste ha: uthållighet och framåtanda, konstaterar han.

Furhats funktion beskrivs som ”ett slags bibliotek” där mjukvaran kan anpassas för olika miljöer. I affärsidén ingår bland annat att roboten i framtiden ska kunna kommunicera med resenärer på informationsterminaler på flygplatser, eller med kunder i köpcentra.

– Idén med talande robothuvud öppnar också för enorma möjligheter inom exempelvis framtidens äldrevård. I dagsläget köper universitet och forskningscentran in Furhat för att använda tekniken till sin egen robotikforskning, och då fungerar produkten som en plattform att bygga moduler till.

Företaget har nyligen fått pengar från Vinnovas stödprogram, och mycket utlovas hända både produktmässigt och affärsmässigt redan i år, enligt Tom Magnergård.

Han tillägger att KTH Innovation även hjälper forskare att kommersialisera sina resultat genom att skapa licensaffärer och andra typer av samarbeten.

Lärarundantaget, som innebär att forskare i Sverige själv äger sin innovation och idé – hur påverkar det innovationskraften hos forskare och studenter?

– Det gynnar, helt klart. Lärarundantaget är unikt för Sverige, i andra länder ägs forskningsresultaten vanligen av lärosätet. Därför har andra universitet i världen som regel större innovationskontor; vi är bara 12 personer på KTH Innovation.

Tom Magnergård framhåller att Lärarundantaget dessutom kan bidra till att locka framgångsrika forskare och studenter från andra länder.

Text: Katarina Ahlfort

För mer information, kontakta Tom Magnergård på 08-790 6566 eller tomma@kth.se.

Träningstekniken som används av Arsenal och Friskis&Svettis

I dag har IT-företaget Activio drygt tusen gym, sportklubbar och skolor i kundlistan, de flesta i Norden och europeiska länder som Holland, England, Belgien, Spanien och Frankrike. Activio startades av en grupp studenter, däribland Tom Magnergård, år 2003.

Tekniken, som har använts av bland andra Zlatan Ibrahimovic och David Beckham, mäter idrottarens puls och prestanda under träning. Informationen förs genom ett bälte över trådlöst till en dataskärm under träningspassets gång, och såväl proffsidrottare som motionärer använder numera Activio på träningsanläggningar runtom i världen.

Resan började när Tom Magnergård och ett gäng ingenjörsstudenter finansierade sitt ex-jobb genom att skapa ett ledarseminarium, med tungviktare som Jakob Wallenberg, Michael Treschow och Eva Hamilton. Eventet drog in runt en halv miljon kronor.

– I samlingen populära och färgstarka ledarföreläsare ingick Tommy Söderberg från Svenska Fotbollsförbundet, och i diskussioner med honom om fotbollslandslagets träningsbehov uppkom idén till Activio, säger Tom Magnergård.

Tekniken gav tränare för topplag möjlighet att redan under grundträningarna se hur spelare mådde, och hur effektiva träningstillfällena var.

– Halva Premier League kom igång med Activio under loppet av några år, berättar Tom Magnergård.

Till en början var Activio inriktat mot elitidrotten – Bolton fotbollsklubb följdes av Real Madrid, Barcelona, Chelsea och Arsenal – och genom täta avstämningar med kunderna fick Activio-gänget uppdaterad information om kundernas behov.

– En av mina viktigaste lärdomar som företagare är att redan från start sitta ner med kunderna för att diskutera deras problem och önskemål. Det är lätt som företagare att själv ha idéer till produktutveckling, men det är kunderna som avgör. Om deras signaler tas på allvar tidigt behöver företaget inte lägga tid och resurser på fel saker, säger Tom Magnergård.

Han berättar att Activio-tekniken till en början sändes ut i form av ofärdiga prototyper.

– Men eftersom kunderna kände sig delaktiga hade de full förståelse och acceptans för att produkten var under utveckling. De var till exempel okej med att kanske behöva tejpa ihop en enhet om den gick sönder.

När Activio etablerats inom proffsidrotten bjöds företaget in att medverka i ett träningsevent för ”fitness education”, vilket ledde till att träningskedjan SATS anslöt sig till kundlistan.

I dag används Activio även på Friskis & Svettis och de flesta andra träningsanläggningar i Sverige.

Gänget bakom Activio gick under de första fem åren från att vara åtta företagarpionjärer till att vara tre uthålliga entreprenörer, och i dag arbetar 12 personer i bolaget.

– I början var vi ensamma om vårt erbjudande på marknaden, men som på alla fungerande marknader kommer det in konkurrenter efter hand. Det är viktigt att ha uthållighet och se framåt – när företaget är ”över tröskeln” och är mer ekonomiskt självgående, då kan entreprenören slappna av och expandera verksamheten.

Text: Katarina Ahlfort

För mer information, kontakta Tom Magnergård på 08-790 6566 eller tomma@kth.se