Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Blodatlas hjälper forskare bekämpa sjukdomar

Den nya blodatlasen ger en detaljerad bild av proteinerna i människans olika blodceller.

NYHET

Publicerad 2019-12-19

En ny karta över den mänskliga kroppens immunförsvarsceller har skapats av ett svenskt forskarlag i form av en blodatlas, som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i dessa celler. Resultatet, samlat i en fritt tillgänglig databas, är en viktig resurs när det gäller att hitta nya behandlingar för människans sjukdomar.

Den nya immuncellskartan som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science är den senaste kartläggningen som gjorts av det svenska Human Protein Atlas programmet. Arbetet med den nya blodatlasen är gjort på Science for Life Laboratory (Scilifelab), ett forskningscentrum som drivs av KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH.

KTH-professorn Mathias Uhlén, som leder arbetet med Human Protein Atlas, berättar att den nya kartläggningen är viktig eftersom immuncellerna är involverade i kampen mot alla mänskliga sjukdomar, i synnerhet cancer och olika typer av infektioner. Den har också stor betydelse för kampen mot autoimmuna sjukdomar, såsom multipel skleros (MS), artros och psoriasis. 

– Med denna övergripande kartläggning som identifierat alla proteiner i människans blodceller kommer forskare världen över att kunna fördjupa sin förståelse beträffande immuncellers roll i dessa sjukdomar. Därmed kan nya, mer effektiva behandlingar utvecklas, säger Mathias Uhlén.

Blodatlas ger detaljerad vy

Han understryker att immuncellerna också har en viktig roll för många nödvändiga funktioner i kroppen och därför är en molekylär kartläggning av de mänskliga blodcellerna av stor betydelse. Blodatlasen bidrar med en detaljerad vy över proteinerna i varje individuell celltyp i relation till förekomsten av proteinerna på andra platser i kroppen. Därmed går det att hitta de proteiner vars förekomst är unik i olika celltyper.

Petter Brodin, medförfattare och forskare på KI. Foto: Ulf Sirborn.

Kartläggningen har definierat cirka 1 500 gener som är relativt unika för människans immunceller och många nya proteiner som inte tidigare beskrivits i detta sammanhang har identifierats. Dessa proteiner är intressanta att studera vidare för att utforska de biologiska funktionerna kopplade till varje blodcellstyp.

Gener som ger immunbristsjukdomar

För att påvisa nyttan med blodatlasen när det gäller att förstå specifika geners funktioner i celler och vävnad har forskarna analyserat gener som är kända för att orsaka immunbristsjukdomar. 

– Denna information är viktig för forskare intresserade av att förstå dessa komplexa immunrelaterade sjukdomar och för att kunna få fram bättre behandling i framtiden, säger medförfattaren Petter Brodin, forskare på institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet och en del av Scilifelab.

Text: David Callahan

För mer information, kontakta Mathias Uhlén på 070 - 513 21 01 / mathiasu@kth.se eller Petter Brodin på 08 - 524 81 396 / petter.brodin@ki.se

Faktaruta

  • Blodatlasen är en del av den senaste versionen av Human Protein Atlas och är resultatet av ett samarbete mellan SciLifeLab och ett flertal forskargrupper i Skandinavien, inklusive institutionen för proteinvetenskap på KTH, institutionen för hematologi och kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, forskningscentret Novo Nordisk Foundation Center for Biosustainability på Danmarks Tekniska universitet (DTU) och institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala Universitet. Arbetet har i huvudsak finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
  • Den vetenskapliga artikeln av Mathias Uhlén et al med rubriken "A genome-wide transcriptomic analysis of protein-coding genes in human blood cells" finns tillgänglig via Science från den 20 december, 2019.