”De kinesiska mikrobloggarna skapar hopp”

Kina, världens folkrikaste nation (1,3 miljarder invånare) får en ny ledare nästa år. Den nuvarande vicepresidenten Xi Jinping installeras enligt planerna som president i mars 2013, och många frågar sig nu om den hårt styrda internetcensuren är på väg att förändras.

– Eftersom Kina är en enparti-stat kommer censuren sannolikt att tillämpas på liknande sätt de närmaste åren och en effektivare kontroll av nätet är nog att vänta. Men en positiv trend är ändå att fler kineser än någonsin i dag deltar i den offentliga debatten, säger Björn Kjellgren.

I Kina är täckningsgraden av internet drygt 33 procent (att jämföra med 97 procent i Sverige). Det betyder att hela 550 miljoner kineser har tillgång till internet.

– Jag tror alltså inte på någon snar förändring gällande censuren, men läget kan sägas vara hoppfullt tack vare de miljontals mikrobloggar som ligger öppna på det kinesiska nätet, säger Björn Kjellgren.

Genom mikrobloggarna kan människor göra sig hörda genom ord, bilder och filmer, och inte sällan påverkar kommunikationen även det kinesiska medielandskapet i stort. Spridningen av bloggars innehåll kan växa sig så stor att ämnen sedan måste tas upp även i de traditionella medierna.

Det händer att även mikrobloggar ”harmoniseras” av regimen, det vill säga tas bort eller stängs ned. Björn Kjellgren framhåller att de kinesiska nätanvändarna är fullt medvetna om nätcensuren, och att den också aviseras tydligt vid politiskt känsliga sökningar på internet.

När information och sökträffar exempelvis filtreras bort på sajten Baidu (den kinesiska motsvarigheten till Google) talar systemet tydligt om för användaren att inte alla sökresultat visas, ”i enlighet med gällande lagar och förordningar”.

Men de flesta nätanvändare i Kina känner enligt Björn Kjellgren till hur man kan hitta information och budskap på webben även inom censurerade ämnesområden.

– Sökrobotar hittar förbjudna namn och ordkombinationer direkt, men man kan byta ut tecken i ord för att komma runt dem. När sökträffar som innehåller vissa ord blockeras, så börjar många att även använda sig av omskrivningar och förkortningar, så nätdiskussionerna kring vissa ämnen kan fortsätta.

– För att sprida kunskap kring aktuella händelser används också ironi av många mikrobloggare. Om exempelvis en stor industri kritiseras, kan bloggaren sprida censurerad information till läsarna genom att räkna upp alla negativa fakta under devisen ”Det sägs att…” och därefter lägga till ”Men det håller jag verkligen inte med om”, berättar Björn Kjellgren.

I dagsläget samarbetar KTH med elva så kallade elituniversitet i Kina. Tio kinesiska professorer är verksamma på KTH, och KTH delar sex forskningsinstitut med Kina. Nyligen lanserade KTH i samarbete med kinesiska Tsinghua University IT-satsningen C-Campus, med fokus på internetbaserad utbildning och forskning.

Kan samarbetet med Kina uppfattas som negativt från en demokratisk synvinkel?

– I Sverige har vi på gott och ont ett pragmatiskt förhållningssätt till Kina och vi håller öppna kanaler för att kunna samarbeta om bland annat forskning och studier. KTH är ju statligt och Sverige och Kina har haft relationer sedan 1950, då Sverige var det första västland att etablera diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina, så på KTH ställer vi oss inte den frågan politiskt, säger Björn Kjellgren. Han tillägger:

– KTH har förstås varken mandat eller vilja att bedriva egen utrikespolitik, men det skulle antagligen inte skada om vi då och då vigde lite tid till självreflexion och funderingar kring konkreta etiska problemställningar.

Björn Kjellgren är studierektor på Enheten för språk och kommunikation vid KTH, och han undervisar i kinesiska och om östasiatisk kommunikation och kultur. Han har bott och verkat i Kina periodvis sedan 1987 i olika sammanhang, både som student, lärare och forskare.

– Kina satsar stora pengar på forskning just nu och det publiceras allt fler artiklar baserade på kinesiska forskningsprojekt i vetenskapliga tidskrifter. Under de senaste 30 åren har Kina genomgått en svindlande ekonomisk utveckling. Man kan jämföra Kinas läge just nu med Japans läge på 1970-talet, när den japanska ekonomin fått riktig fart.

Samhällssystemet i Kina är hårt indelat i hierarkier och Björn Kjellgren berättar om elit-dagis med intagningsprov för treåringar, som sedan kan komma in i elit-lågstadieklasser.

Alla kineser studerar engelska i skolan, men Björn Kjellgren framhåller det professionella värdet i att svenska ingenjörer lär sig kinesiska.

– Kinesiska är inte utan fog känt som ett svårt språk och man måste kunna 3 000 tecken för att räknas som läs- och skrivkunnig. Men skillnaden mellan att kunna lite kinesiska och att inte kunna någon alls kan ibland vara all skillnad som behövs.

– Som utlänning i Kina får man fortfarande mycket cred även för rätt basala kunskaper och kunskap om Kinas kultur och samhälle underlättar kommunikation och sänder signaler om att man tar landet på allvar.

Han tror svenska ingenjörer kommer att bli allt mer intresserade av att söka jobb i Kina i framtiden.

– I dag är ingångslönerna som regel fortfarande alltför låga i Kina jämfört med Sverige. Men lönerna har börjat stiga och fortsätter de i den här takten kommer de att bli attraktiva inom en nära framtid. Samtidigt erbjuder Kina många spännande utmaningar för nyfikna och kunniga ingenjörer. 

För mer information kontakta Björn Kjellgren på 08-790 61 25, eller bjoern@kth.se.

Text: Katarina Ahlfort