Från doktorandprojekt på KTH till börsen
Nu har halvledarbolaget Silex Microsystems introducerats på Stockholmsbörsen. Företaget som värderas till omkring nio miljarder kronor grundades av fyra doktorander från KTH:s avdelning för Mikro- och nanosystem och har vuxit från ett forskningsprojekt i Electrumlabbet till ett globalt ledande bolag inom MEMS-teknik.
Företagets rötter finns i ett forskningsprojekt som drevs av Edvard Kälvesten under hans forskarutbildning på KTH. Projektet handlade om intravaskulära trycksensorer. Det är extremt små sensorer som mäter blodtryck direkt inuti blodkärl. Sensorerna förs in i kroppen via en tunn kateter och ger läkare mycket exakta tryckmätningar i realtid, exempelvis i hjärtat eller i stora kärl. Sådan information är avgörande för att kunna ställa säkrare diagnoser och följa hur behandlingar fungerar vid hjärt- och kärlsjukdomar.
Tekniken bygger på så kallade MEMS-komponenter (mikroelektromekaniska system), där mekaniska strukturer och elektronik tillverkas i mikroskopisk skala på kisel. Just kombinationen av liten storlek, hög precision och tillförlitlighet gjorde tekniken särskilt lämpad för medicinska tillämpningar – och lade samtidigt grunden för ett helt företag.
Fyra doktorander – och en KTH‑miljö som möjliggjorde resan
Silex grundades av Edvard Kälvesten tillsammans med Niklas Svedin, Thorbjörn Ebefors, Marianne Henke och Thierry Corman. Företaget är ett tydligt exempel på hur forskning och utbildning på KTH kan leda till långsiktig samhällsnytta. I dag är Silex världens största så kallade pure play-tillverkare av MEMS-komponenter, vars produkter används i allt från mobiltelefoner och fordon till datacenter och medicinsk utrustning.
En avgörande roll i Silexs tidiga utveckling spelades av Electrumlaboratoriet i Kista. Labbet blev företagets första produktionsmiljö och gjorde det möjligt att ta tekniken från forskningsresultat till tillverkningsbara komponenter.
– Tack vare resultat från forskningen som gjordes av dessa doktorander kunde forskningen kommersialiseras och de kunde starta upp ett företag som till en början var placerat i Electrumlaboratoriet. Utan Electrumlaboratoriet så hade Silex inte funnits idag, säger Göran Stemme, professor i mikro- och nanosystem som handledde doktoranderna som startade Silex.
Efter mer än två decennier av tillväxt planerar Silex nu en börsintroduktion. I samband med detta aviserar bolaget bland annat investeringar på omkring 0,5 miljarder kronor i verksamheten i Järfälla.
Börsnoteringen markerar ett nytt kapitel för Silex – och fungerar samtidigt som ett tydligt exempel på hur idéer som föds i KTH:s forskningsmiljöer kan växa hela vägen till global marknad.
Text: Emelie Smedslund ( emeliesm@kth.se )