Fuglesang samordnar forskarskola om rymden

– Vi hoppas ju att det ska generera mer forskning på bred front inom rymdområdet – alltifrån rymdteknik till rymdjuridik till exempel, säger Christer Fuglesang , som var föreståndare för KTH:s Rymdcenter  2014–2025.

Den nationella forskarskolan, Swedish Space Research School, som beslutats av Rymdstyrelsen är ett samarbete mellan KTH, Luleå Tekniska Universitet, Chalmers, Stockholms universitet och Institutet för rymdfysik samt med aktörer från alla övriga universitet i Sverige med rymdforskning och även inom industrin och forskningsinstitut.

Långsiktig satsning

– Till en början har vi fått 50 miljoner kronor på fyra år och vi hoppas ju att det ska förlängas då det handlar om en långsiktig satsning med gemensamma och obligatoriska kurser på universitet runt om i Sverige.  

Idén är att doktorander som utbildats inom forskarskolan har egna forskningsprojekt på olika universitet/institut men skolan erbjuder och till viss del kräver gemensamma aktiviteter som kurser och workshops.

– Vi kommer väl landa på mellan tio och 15 doktorander med stor bredd dels genom att de utbildas på olika lärosäten, dels genom att de ger sig i kast med olika ämnesområden, säger Christer Fuglesang, som blev Sveriges första astronaut 1992 och har följt utvecklingen i rymden under lång tid.

Ökat beroende

Hans bild är att Sverige står sig väl i konkurrensen när det gäller rymdforskning, men att det finns mer att göra och att utvecklingen går rasande fort.

– Vi har ju de facto blivit bara mer och mer beroende av rymden på jorden, samtidigt som infrastrukturen blivit billigare och bättre. Navigation, meterologi, satelliter – jämför med att för 30 år sedan hade vi inte ens internet – nu verkar det svårt att klara sig utan, säger Christer Fuglesang.

Text: Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )