Här är morgondagens smarta hus
Enligt EU-kommissionen ansvarar byggnader för 40 procent av den sammanlagda energiförbrukningen och 36 procent av koldioxidutsläppen. Samtidigt finns det på EU-nivå direktiv som säger att det ska ske stora reduceringar av husens energiförbrukning inom det närmaste årtiondet. Så här ska det gå till.
– Det går att spara många procent av energiförbrukningen genom energismarta hus. Enbart 1 procent mindre energiförbrukning innebär enorma kostnadsbesparingar, och detta låter sig göras utan större problem. Notera att till år 2020 ska vi spara 20 procent av byggnaders energiförbrukning enligt de EU-direktiv som slagits fast. Mycket av det måste ske genom mer intelligenta hus, säger Karl Henrik Johansson, professor i nätverksreglering på KTH samt föreståndare för KTH:s ACCESS Linné-center.
Tillsammans med några forskarkollegor, däribland teknologen Seyed Alireza Ahmadi, håller han för närvarande på att utveckla ett energismart konferensrum. IT-funktioner som kalender och bokning kopplas ihop med rummet. I och med det kan systemet som reglerar värme, kyla och ventilation i rummet hantera dessa faktorer i relation till antalet personer samt dessa människors personliga önskemål. Dessutom kan så väl ventilation som värme eller kyla strypas under de perioder då ingen är på plats i konferensrummet.
– Detta kan sedan skalas upp och gälla för hela hus. Detta exemplifierar hur vi kan säkra det energismarta huset framöver, säger Karl Henrik Johansson.
Detta är dock bara toppen av isberget. Det finns många andra sätt att sänka energiförbrukningen på.
– Separata klimatzoner runt personer, ungefär som i moderna bilar numera, testas just och är snart verklighet. Det handlar om att byggnaden via till exempel ett id- eller passerkort med sensor vet var du är. Därefter kan temperaturen anpassas precis där du är, vilket är mer energisnålt än att anpassa en hel lokal. Idag går det åt mycket energi till uppvärmning av tomma lokaler. Varför elda för kråkorna, säger Karl Henrik Johansson.
Han tillägger att ett annat sätt att spara energi på är att lägga hus nära industrier så spillvärme därifrån kan användas.
– Det är också mycket kostsamt att dra kopparkablar till sensorer, både vad gäller arbetskostnad och kabeln i sig. Genom att använda dagens trådlösa sensorer som numera inte kostar något att tala om blir prisbilden en helt annan, säger Karl Henrik Johansson.
Just tillgången till väldigt billiga sensorer är en av nyckelfaktorerna för morgondagens energismarta hus. Med dem blir det blir mycket enklare och billigare att styra energiåtgången. Men ibland behöver man inte ens mäta, det räcker att skrapa på ytan för att se hur energibovarna framträder med skrämmande tydlighet. Som exempel nämner Seyed Alireza Ahmadi KTH:s egna lokaler där hans forskning utförs.
– Vid kontakt med hyresvärden visade det sig snabbt att några lokaler förbrukade kyla mitt i vintern, detta eftersom några klåfingriga studenter frusit och helt enkelt tagit bor termostaterna på elementen. Detta gjorde att elementen stod på full effekt och värmde lokalen så pass mycket att den behövde kylas ner, säger Seyed Alireza Ahmadi.
Karl Henrik Johansson tillägger att energismarta hus innebär bra affärsmöjligheter i ett land som Sverige, som redan är framgångsrikt vad gäller trådlös kommunikation, IT och husbyggnation. Därtill har KTH lång tradition och stor kompetens inom energieffektiva hus.
– Det är intressant att se hur ny informations- och kommunikationsteknik, det vill säga IT, kan användas för att göra ytterligare förbättringar som inte var möjliga för bara några år sedan, säger Karl Henrik Johansson.
Vad är då målsättningen beträffande uppvärmning, ventilation och kyla?
– Hus med noll energiförbrukning är det vi siktar mot, säger Karl Henrik Johansson.
För mer information, kontakta Karl Henrik Johansson på 08 - 790 73 21 / kallej@ee.kth.se eller Seyed Alireza Ahmadi på saahmadi@kth.se.
Peter Larsson