Hisstekniken som gör att du slipper fastna

Sedan 2011 har bland andra myndigheten Boverket flaggat för att det varit lite si och så med säkerheten i hissar. Bland annat har nödtelefoner varit ur funktion men även andra brister har upptäckts. Då fastighetsbeståndet i Sverige har en bra bit över 100 000 hissar installerade så finns det en risk att vi hissåkare förr eller senare påverkas av detta problem.

Att KTH-forskare jobbat aktivt för att göra Sveriges hissar en smula mer intelligenta än vad de är idag är alltså goda nyheter.

Detta sker genom ett forskningsprojekt som går ut på att med sensorer och avancerad beräkningsteknik övervaka hissarnas funktion, och direkt vid problem skicka meddelanden om detta. Även potentiella framtida problem rapporteras.

– Bakgrunden är att hissar har en livslängd på cirka 20 till 30 år. Samtidigt har nya krav kommit på att hissarna ska uppfylla vissa säkerhetsstandarder. Även hissbranschen och fastighetsägare ställer krav på att hissarna går som de ska, och det hela tiden. Man ska också bättre kunna förutspå när de kommer att gå sönder, säger Isaac Skog, en av forskarna från KTH som varit involverad i projektet.

Han säger att det var mot bakgrund av detta som han och de andra forskarna för cirka ett år sedan blev kontaktade av ett företag som har specialiserat sig på nödtelefoner i hissar. Önskemålet var en teknik som kunde analysera och rapportera hur hissen mådde, och detta utan att behöva koppla den med hissens styr- och reglersystem.

– Tekniken vi tagit fram kan alltså både konstatera att något är fel, men samtidigt se om hissen kan komma att behöva service inom 1-2 månader för att den även fortsättningsvis ska kunna gå som den ska, säger Isaac Skog.

Hur görs då detta? Jo, forskarna använder bland annat accelerometrar för att läsa av vibrationer.

– Ett vanligt fel med hissar är att dörrarna öppnar och stänger sig hela tiden utan att hissen kan åka vidare. Detta skapar väldigt typiska vibrationer som tekniken kan snappa upp. Tekniken kan också känna av vibrationer från skenor och lager i hjul och motorer. Hänsyn tas även till vibrationer kontra upplevd åkkomfort samt om nödstopp har inträffat, samt vilken hastighet hissen färdas i och hur den accelererar och bromsar in, berättar Isaac Skog.

Data som samlats in analyseras sedan av de algoritmer som forskarna skrivit och på det sättet kan ett eventuellt stundande hisshaveri förutspås. Om så är fallet kan tekniken larma hissreparatör och bostadsbolag.

Tekniken kan också läsa av på vilket våningsplan hissen är. Det innebär att bland annat att man kan se hur mycket varje hiss används, och vilka våningsplan som trafikeras mest.

– Det är inte ovanligt att folk ringer och klagar på att hissar fungerar dåligt. Med teknikens hjälp går det att avgöra hur väl dessa klagomål svarar mot sanningen. Dessutom besöker en hissreparatör en hiss ett förutbestämt antal per år, varken mer eller mindre. Det finns ett behov av att ta reda på vad som händer med hissen mellan servicebesöken, säger Isaac Skog.

Förutom rena hygienfaktorer som att färre människor slipper fastna i hissar eller göra sig illa på dem, samt rena kostnadsbesparingar då service kan ges när den behövs, så ger tekniken möjligheten att också se när det är lämpligt rent tidsmässigt för ett servicebesök. När används egentligen hissen mest frekvent? Forskarnas teknik kan berätta det.

Finns det även andra användningsområdet för tekniken?

– Det ligger närmast till hands är att installera tekniken på rulltrappor och ventilationsfläktar. Även där kan man till exempel kolla efter vibrationer som berättar hur maskineriet mår, säger Isaac Skog.

Tekniken som Isaac Skog och de andra forskarna tagit fram är tänkt att monteras i hissen. Den ska sedan kunna kommunicera med omvärlden via internet.

Forskningssamarbetet har skett vid skolan för elektro- och systemteknik på KTH. Tekniken är en del av det som normalt brukar kallas Internet of Things (Sakernas internet) samt Industri 4.0.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Isaac Skog på 0708 - 18 68 05, 08 - 790 84 34 eller isaac.skog@ee.kth.se.