Hon satte Sverige på rymdkartan

– Jag känner mig otroligt hedrad och glad. Och glad för att rymdområdet lyfts fram – det känns verkligen viktigt.

Anna Rathsman började arbeta med rymdfrågor i slutet av 1980-talet och har haft flera ledande roller, bland annat som teknisk direktör på Swedish Space Corporation (SSC), generaldirektör för Rymdstyrelsen och ordförande för ESA.

Hon vill gärna se en starkare satsning på svensk rymdverksamhet och menar att modern rymdteknik bara kommer bli viktigare.

– Tänk bara på satelliterna. De bildar tillsammans en infrastruktur som är helt avgörande för oss på jorden. Vi använder information från rymden många gånger varje dag, fast vi ofta inte tänker på det.

Rymden ger insyn i världen – från krig och naturkatastrofer till hur jorden faktiskt mår, där klimatrapporter till stor del bygger på rymddata. Satelliter hjälper oss odla smartare, planera transporter effektivare och ger länder med rymdförmågor starkare internationell attraktionskraft.

Skakigt omvärldsläge

– En stark rymdsektor skapar en positiv spiral där kompetens stannar i landet och nya företag och forskning växer fram. Samtidigt väcker rymden intresse för teknik och naturvetenskap bland barn och unga.

Det skakiga omvärldsläget har, enligt Anna Rathsman, gjort rymdteknik ännu viktigare – satelliter ger insyn och transparens som är svår att dölja, från truppförflyttningar och förstörelse till flyktingströmmar och miljöförändringar.

– Rymden är också avgörande för positionering och kommunikation, där system som GPS, Galileo och satellitkommunikation varit centrala, inte minst i Ukraina. Idag ses rymden som kritisk infrastruktur, och länder satsar mer än någonsin, både civilt, kommersiellt och militärt.

Att Anna Rathsman hamnade i rymdbranschen var nästan en slump. Från början ville hon studera musik och var helt inställd på att inte bli ingenjör.

– Sedan spelade jag i Kårspexorkestern på KTH och träffade många ingenjörer med roliga jobb. Då tänkte jag om och började på Elektro.

Hon bestämde sig för satellitkommunikation – lite på måfå.

– Jag vet inte riktigt var det kom ifrån, men på den vägen har det fortsatt. Jag har jobbat med rymden hela karriären, förutom ett par år på Ericsson, vilket jag är väldigt nöjd med.

Designade forskningssatellit

Det hon är mest stolt över är att ha varit med att bygga upp svensk satellitkompetens.

– Jag ingick i designteamet för forskningssatelliten Freja – den första som byggdes i Sverige – och var senare projektledare och systemingenjör för mikrosatelliten Astrid.

KTH var en av forskargrupperna som hade experiment ombord på Freja, och har också medverkat med rymdforskare i flera av Rymdstyrelsens internationella projekt under hennes tid på myndigheten.

Från tiden på Rymdstyrelsen lyfter hon också fram Sveriges framgång med att få upp astronauten Marcus Wandt, där hennes internationella kontakter, bland annat inom ESA, spelade en avgörande roll.

Som halvtidspensionär är Anna Rathsman fortfarande aktiv inom rymden, bland annat genom styrelseuppdrag i statliga bolaget EISCAT. Samtidigt har musiken åter fått större plats i livet – nu som altviolinist i en liten trio.

Hedersdoktorer vid KTH 2026

Hedersdoktorer utses vid KTH för att hedra personer som gjort betydelsefulla insatser for samhället och främjat verksamheten vid lärosätet. Fakultetsrådet ansvarar för att utse hedersdoktorer, som promoveras vid doktorspromotionen.

I år utses även Bart De Moor, professor vid belgiska KU Leuven och internationellt ledande AI-forskare, till hedersdoktor.

– Jag känner mig oerhört stolt över att få en hedersdoktorstitel av KTH, säger Bart De Moor och hänvisar till sitt samarbete sedan över 30 år med svenska lärosäten. Kontakterna han fick som postdoktor med svenska forskare har hållit i sedan dess.

Bland mycket annat har han föreläst och undervisat på KTH och arbetat med utvärderingar åt både KTH, andra svenska universitet och Vetenskapsrådet. Han har också fungerat som rådgivare åt svenska forskningsprogrammet WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program.

– Wallenberg-stiftelserna är ju världskända, inte minst på grund av den imponerande finansiering de tillhandahåller. För mig var detta mycket givande, eftersom vi kunde dela med oss av bästa praxis mellan två länder.

Bart De Moor är erkänd för sina betydande vetenskapliga bidrag inom systemidentifiering, numeriska metoder, statistisk signalbehandling och dataanalysalgoritmer – områden som är avgörande för industriella AI-tillämpningar, särskilt inom biomedicin.

Som ledare för regionen Flanderns AI-program och med tidigare ledande roller inom Belgiens forsknings- och utbildningsministerium har han också visat ett starkt samhällsengagemang. Han följer noga AI:s snabba utveckling och menar att fler europeiska länder behöver höja sina ambitioner för att möta AI-teknikens växande genomslag.

– För oss alla i Europa bör den dramatiska utvecklingen inom AI, både i USA och Kina, vara en väckarklocka: Gör vi rätt saker för att förbli konkurrenskraftiga? Rör vi oss tillräckligt snabbt, säger han och fortsätter:

– Det handlar om att fatta strategiska beslut och att stimulera en kultur av inflytelserikt entreprenörskap som utgår från vetenskaplig excellens.

 Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )