Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Kontorets utformning påverkar både arbetsklimat och välbefinnande

kontor och porträtt
Arbetsgivare behöver se mer till organisationens behov när man utformar sina kontor, enligt Christina Bodin Danielsson, KTH, en av forskarna bakom en studie om hur kontorsmiljöer påverkar anställda. (Foto: Mostphotos och Annika af Klercker)
Publicerad 2026-02-12

Kontoret är mer än en plats att arbeta på – det formar hur vi samarbetar, trivs och mår. Nu visar forskning från KTH och Stressforskningsinstitutet att den fysiska miljön spelar en avgörande roll för arbetsklimat och emotionell hälsa.

– Valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor. Detta kan i sin tur förklara de skillnader i känslomässig hälsa – mätt som emotionell utmattning – som vi såg, säger Christina Bodin Danielsson , forskare inom arkitektur vid KTH, som tillsammans med Töres Theorell, Stockholms universitet, står bakom studien.

Många organisationer kämpar fortfarande med att få medarbetare tillbaka till kontoret efter pandemin. När anställda kan välja arbetsplats blir kontorets utformning viktigare än man trott – inte minst för den känslomässiga hälsan. Studien, som är den första i sitt slag, belyser hur den fysiska miljön påverkar den psykosociala arbetsmiljön och visar tydliga skillnader mellan olika kontorsdesigner.

Resultaten pekar på att vissa kontorstyper skapar bättre förutsättningar för både trivsel och återhämtning:

  • Cellkontor, eget rum, gav de bästa resultaten för nästan alla psykosociala faktorer. En förklaring till detta kan vara att de som har eget rum upplever större kontroll.
  • Delade kontor (2–3 personer per rum) bedömdes som mest fördelaktiga när det gällde psykologiska krav - här fick man mer socialt stöd av sina rumskamrater.

Studien visar också skillnader mellan män och kvinnor:

  • Män i hot-desking kontor, en form av aktivitetsbaserat kontor utan egen arbetsplats och utan stödmiljöer, rapporterade störst problem – både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning.
  • Kvinnor skattade kombikontor, som bland annat definieras av en hög grad av grupparbete, lägst vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, och rapporterade mest emotionell utmattning i små öppna kontor.

Sammantaget visar resultaten hur starkt kontorsmiljön påverkar både arbetsklimat och välbefinnande. Insikterna är viktiga i ett arbetsliv där arbetsgivare behöver skapa kontor som både stöttar hälsa och lockar medarbetare att vilja vara på plats, menar Christina Bodin Danielsson.

– Jag tycker generellt att företag är för trendkänsliga när man utformar sina kontor. De borde i stället se till organisationens behov och till vad forskningen säger om olika typer av kontor och deras påverkan på arbetsmiljön och välbefinnandet, säger Christina Bodin Danielsson.

Studien är genomförd av Christina Bodin Danielsson, forskare vid Arkitektur, teknik och teori, KTH och professor Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och baseras på data från 4 352 svenska kontorsanställda som arbetar i sju olika typer av kontorsmiljöer.

Publicering

Office Design's Impact on Psychosocial Work Environment and Emotional Health, International Journal of Environmental Research and Public Health. doi.org/10.3390/ijerph21040438

Text: Therese Elmgren/Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )
 

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2026-02-12