KTH-forskare fixar frisyren

Tidigare har det skett en hel del forskning om hur hårstråns ytstruktur ser ut, men nu har forskare också börjat titta närmare på hur hårstrån beter sig i interaktion med varandra. Därmed har forskarna fått större förståelse för hur friktion och andra krafter mellan hårstrån påverkar dem samma, samt vad till exempel hårblekning får för effekt för håret.

– Forskningsresultatet är ett bevis för att det går att mäta krafter på bioytor, det vill säga vid väldigt små avstånd mellan två föremål. Det innebär att det blir fritt fram att testa och få svar om hur bra nya hårprodukter som till exempel balsam fungerar. Men forskningen är också relevant för andra områden, som textil- och pappersindustri, säger Mark Rutland.

Han är professor i ytkemi vid KTH och berättar att när det gäller textilindustrin så har ull stora likheter med människohår, vilket gör forskningen relevant. Där vill man utveckla ull som inte krymper och som kan strykas. Pappersindustrin å sin sida kan studera bindningarna mellan pappersfibrerna och förstärka dem.

– Det innebär att papper kan göras tunnare, men med bibehållen styrka. Därmed kan pappersindustrin spara mycket pengar vid tillverkningen av papper, säger Mark Rutland.

Han tillägger att ytterligare ett användningsområde för forskningsresultatet är i datorspel och animerade filmer. Utvecklare och filmskapare har nämligen längre brottats med problemet att kunna återge människohår på ett naturligt sätt.

– Vår forskning kan användas för att modellera hår, den visar nämligen hur hårstrån ser ut, interagerar och fungerar, säger Mark Rutland.

I forskningsprojektet är förutom Mark Rutland också forskarna Hiroyasu Mizuno från KTH samt Gustavo Luengo från L'Oréal i Paris involverade. Det är dessa två personer samt tillgång till KTH:s avancerade nanolabb och atomkraftmikroskopi som gjort forskningen möjlig, enligt Mark Rutland.

För mer information, kontakta Mark Rutland på 08 - 790 99 14 eller mark@kth.se.

Peter Larsson