KTH-forskningen som fick störst genomslag

Kartläggningen av kroppens proteiner och en studie som varnar för följderna av klimatförändringar hör till de 60 flitigaste citerade forskningsarbeten från 2015.

I konkurrens med ett par miljoner andra vetenskapliga arbeten placerar sig två artiklar från KTH, båda publicerade i tidskriften Science, på plats 16 respektive 56 i databasen Web of Science över världens mest citerade.

Forskarna bakom, Mathias Uhlén, projektledare för atlasen över människans proteiner, och Sverker Sörlin, som ingår i en grupp som forskar inom Global change science, är naturligtvis glada över uppmärksamheten:

– Helt fantastiskt, kommenterar Mathias Uhlén. Det är ju frukten av KTH:s största forskningsprojekt någonsin. Genomslaget är en bekräftelse på att vårt arbete uppfattas som viktigt för att nå framgångar inom framtidens läkemedelsutveckling.

Kartläggningen av människans 20 000 proteiner har redovisats i etapper de senaste åren. I artikeln i Science presenterar KTH-forskarna för första gången den kompletta bilden av var i kroppen samtliga proteiner finns, både i normala fall och vid sjukdom.

Mathias Uhlén ser forskningsvärldens gensvar som en indikation på betydelsen av en fulländad proteinatlas. Förhoppningen bland biomedicinforskare är att arbetet ska kunna bidra till nya, effektivare läkemedel mot exempelvis cancer. Hittills har proteindatabasen i genomsnitt haft 100 000 besökare i månaden.

Kvitto på relevans

Arbetet med kartläggningen, Human Proteome project, som involverar en rad forskare från KTH, har det senaste decenniet genererat 340 vetenskapliga artiklar, Mathias Uhléns forskning får årligen runt 3000 citeringar.

– För grundforskare är citeringarna ett mått på hur många som bryr sig, de är ett kvitto på att man är relevant inom sitt ämnesfält.

Miljöhistorikern Sverker Sörlin ser liknande förklaringar bakom framgångarna för Science-artikeln om planetära gränser, en mulitdisciplinär studie som beskriver hur mycket påfrestningar planeten jorden tål innan vi står inför en drastisk klimatförändring.

– Ämnets allvar – som vi angriper på ett gränsöverskridande sätt – bidrar säkert mycket till genomslaget, säger han.

Studien följer upp en uppmärksammad undersökning som publicerades i Nature för drygt sex år sedan, vilket förklarar det snabba internationella genombrottet för den senaste publiceringen, enligt Sverker Sörlin.

Han var en av ett 20-tal forskare inom olika ämnesfält som etablerade begreppet planetära gränser i artikeln från 2009. Studien slogs upp stort i tidskriften, berättar Sverker Sörlin.

– Artikeln fick enormt många citeringar, vilket gjort att vår uppföljande artikel fått en gratisskjuts, säger Sverker Sörlin som också pekar på det allmänna medieintresset och att studien togs upp under toppmötet World Economic Forum i Davos som bidragande faktorer.

”Citeras överallt”

Medan Mathias Uhlén verkar inom ett fält som traditionellt generar många citeringar, rör sig artikeln om planetära gränser inom ämnesområden, exempelvis humaniora, som normalt brukar hamna längre ned i citeringsstatistiken.

Sverker Sörlin tror att den tvärtvetenskapliga ansatsen gynnat en stor spridning och ökat synligheten. Fältet Global change science är förankrat i naturvetenskap, men involverar en rad andra aspekter vid analysen, förklarar han.

– Medan många vetenskapliga arbeten endast citeras forskare inom ganska smala områden är vår studie potentiellt relevant för väldigt många fält och citeras av tidskrifter inom politik, ekonomi, historia – ja, kort sagt överallt.

Sörlins bild bekräftas av spridningen utanför den akademiska världen. Enligt databasen Altmetrics som visar hur vetenskapliga arbeten sprids på nätet, i sociala medier och allmänna nyhetsmedier, hamnar forskargruppens studie på 50:e plats i hela världen. Inga andra KTH-forskare finns på topp 100-listan.

– Båda artiklarna om planetära gränser har brutit sig ur den vetenskapliga världen och sprider ett budskap i den allmänna debatten. Detta händer ibland med vetenskapliga böcker, men sällan för tidskriftsartiklar. Det är förstås roligt, kanske beror det på att vi bidrar med en ny vetenskapligt förankrad berättelse om världens tillstånd, säger han.

Text: Christer Gummeson

Tio i topp-listan på KTH

Ett utdrag ur databasen Web of Science över de tio mest citerade vetenskapliga artiklarna av KTH-forskare publicerade 2015 toppas av  Tissue-based map of the human proteome . Forskningen har letts av Mathias Uhlén, det mesta arbetet bakom artikeln har gjorts av Linn Fagerberg. Totalt medverkar ett 30-tal forskare, majoriteten av dem från KTH.

På andra plats återfinns  Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Arbetet har letts av forskarna Will Steffen; Katherine Richardson och Johan Rockström. Sverker Sörlin är en av 15 andra forskare som bidragit till studien. Han har bland annat bäddat in det vetenskapliga resultatet i en social kontext som analyserar studien utifrån begrepp som rättvisa och fördelning.

Båda Science-artiklarna kategoriseras av databasen som “ hot papers”, som betyder att de hör till den promille artiklar under 2015 som varit mest citerade inom sitt ämnesområde.

Andra KTH:are som sticker ut på listan är Hans Ågren, professor i teoretisk kemi och Clas Persson, forskare inom materialfysik, vars medverkan återfinns på sjunde respektive nionde plats. Flera arbeten på listan har författats av större forskningsprojekt eller samarbeten där KTH-forskare bidragit med mindre delar. Det gäller exempelvis Atlasprojektet vid CERN-laboratoriet och fysiksamarbetet Fermi Lat. Även publiceringar från Nordita återfinns på två platser på listan.

Att i januari slå fast vilken forskning som varit mest framgångsrik året innan kan vara vanskligt. Tiden är för knapp för att tidskriftsartiklarna ska hinna slå rot i tillräcklig grad. Vanligtvis tar det några månader innan citeringarna börjar komma.

Enligt Peter Sjögårde, bibliometriker vid KTH, kan man slå fast en mer definitiv tio i topp-lista för 2015 om 3-4 år. Däremot visar det snabba genombrottet för KTH-forskarnas Science-artiklar att de anses som mycket intressant och angelägen forskning som fortsatt kommer att vara högciterad.

Artiklarnas citeringar på listan är i dagsläget inte ämnesnormerade.  Det betyder att de inte har justerats efter vad som är ett genomsnittligt citeringsantal inom forskningsområdet. Vissa ämnen får som en följd av publiceringstraditionen fler citeringar än andra. För att justerara detta tillskrivs citeringar inom lågciterade ämnesområden ett högre värde med hjälp av en indikator.