KTH och Berättarministeriet
– Det känns bra att vara med och hjälpa barn i socialt utsatta områden att erövra språket och ta del av samhällsdebatten. Det är ju i förlängningen en förutsättning för demokrati, säger Stefan Stenbom, teknologie doktor och universitetsadjunkt vid Digitalt lärande på KTH.
KTH har inlett ett samarbete med Berättarministeriet.
Tanken är att KTH och Berättarministeriet ska utveckla metoder för digitalt lärande som kan användas av Berättarministeriets deltagare.
Syftet med Berättarministeriet är att minska de socioekonomiska klyftorna i samhället.
Barn i områden med hög arbetslöshet och låga studieresultat får chansen att "skriva sig till" språket.
Och nu kommer man alltså att arbeta med digitalisering som perspektiv för berättandet.
Hittills har sammanlagt 45000 barn i årskurserna 2-5 besökt något av de fyra utbildningscentren, i Södertälje, Husby, Hagsätra samt Gamlestaden i Göteborg.
– Alla våra skolprogram börjar med att våra medarbetare och volontärer lägger grunden till en story kring ”bokförlaget Berättarministeriet”, på plats i vår kreativa lärmiljö, säger Reza Saleh, strategisk ledare för program och utbildning på Berättarministeriet.
– Vi använder berättelsens kraft, teknik och interaktiva metoder som verktyg för att stärka barnets självkänsla, nyfikenhet och kritiska tanke.
Genom kreativa och pedagogiska grepp fastnar barnen för exempelvis ett problem eller ett hinder som måste lösas.
– Barnen blir så fokuserade på att lösa mysteriet att de glömmer tid och rum, fokuserar mer på lösningar än misslyckande, och jobbar samtidigt med språket utan att tänka på det, berättar Reza Saleh vidare.
– Lärarna fortsätter sedan att driva storyn i klassrummen genom lärarhandledning och material som de får med sig.
Berättarministeriets medarbetare har en gedigen erfarenhetsbas och en nära relation till de flesta lärare i upptagningsområdena.
– För att kunna ge ett relevant stöd till pedagogerna krävs långsiktiga insatser från vår sida, en närvaro på plats och förståelse för lärare i socioekonomiskt utsatta områden. Vår relation bygger helt på förtroende, och på respekt för läraren och skolans uppdrag, säger Reza Saleh.
– Vår gemensamma prioritet är barnen som just nu hamnar i kläm. Vi välkomnar det här forskningsprojektet, som kommer att bidra till Berättarministeriets programutveckling, säger Reza Saleh.
Stefan Stenbom:
– Tidigare har vi främst arbetat med digitalt lärande inom högre utbildning, samt på högstadiet och gymnasiet med till exempel mattecoach på nätet. Så det här är en ny åldersgrupp för oss på nätet, berättar Stefan Stenbom.
Den digitala tekniken kan vara till stor hjälp vid storytelling.
Med hjälp av bild och ljud går det att förstärka berättelserna ytterligare.
Barnen kan också behöva söka efter kunskap på Internet till sina historier.
– Men principen kommer att vara ”Bring your own device”, så vi inte fastnar i att utbilda lärare och barn i nya tekniska hjälpmedel, utan det ska fungera med den teknik som de redan har.
Problemet i skolan är att teknikutvecklingen går så fort.
Det som lärarna lärt sig på en datakurs för några år sedan har snabbt blivit inaktuellt.
– Hur långt man har kommit i datoranvändning ser förmodligen också väldigt olika ut på olika skolor, menar Stefan Stenbom.
Han tror att digitala verktyg kan ha en positiv effekt för att lära sig bemästra språket.
Barn kan till exempel ha lättare att lära sig skriva på dator än att skriva för hand. Men naturligtvis kan exempelvis mobiltelefoner vara ett störande moment i klassrummet också.
– I dagens debatt talas det mycket om att tillåta eller förbjuda kring digitalisering. Jag förstår att det uppfattas som bekymmersamt om elever ägnar skoltid åt att spela spel i stället för att delta i undervisningen. Men samtidigt är det ju få yrken i dag som man kan utföra utan att använda dator och mobiltelefon, och skolan ska ju förbereda för det.
– Så jag tycker att en viktig uppgift för skolan är att lära elever hur man kan använda digital teknik för att stötta sitt eget lärande, säger han.
– Men det är svårt att veta så här i startgroparna vad slutresultatet kommer att bli. Jag hoppas i alla fall att vi på KTH kan bidra till att fler barn erövrar språket, säger Stefan Stenbom.
Reza Saleh menar att språkhantering är helt avgörande för om Sverige fortfarande ska kunna vara en demokrati.
Om stora grupper står utanför samhället och inte kan ta del av debatten fungerar inte det öppna, demokratiska samhället.
– Språket är en förutsättning för det, säger hon.
Text Ann-Katrin Öhman
Foto Susanne Kronholm
KTH Magazine 03 OKTOBER, 2018