Mångmiljoner till KTH för strategiska forskningsområden
KTH är med som partner i tre strategiska forskningsområden – kvantteknik, polarforskning och klimatrelaterad forskning – i Vetenskapsrådets rekommendation till regeringen om vilka ansökningar som ska beviljas medel. Satsningen ska skapa långsiktigt starka forskningsmiljöer i världsklass.
– Vi är mycket glada över att KTH är partner i flera av de strategiska forskningsområden som nu rekommenderas få finansiering. Det bekräftar styrkan i vår forskning och vårt nära och viktiga samarbete med andra lärosäten, säger Annika Borgenstam , vicerektor för forskning.
– Samtidigt ser vi att detta bidrar till att uppfylla vår vision då det för alla områden finns en tydlig samhällsnytta.
Satsningen på strategiska forskningsområden syftar till att profilera svensk forskning med forskningsmiljöer som kan hävda sig globalt. Den forskning som finansieras inom utlysningen ska hålla högsta internationella kvalitet eller ha tydliga förutsättningar att nå denna nivå.
Förändringar i klimatsystemet
Inom polarforskningen föreslås att ”Svenskt centrum för integrativ polarforskning”, Stockholms universitet, får 66,5 miljoner de närmaste två åren. KTH är en av flera partner. Syftet är att utforska de långtgående konsekvenserna av snabba förändringar i Arktis och Antarktis för det globala klimatsystemet, kryosfären, ekosystemen och samhällen.
Inom kvantteknik är Chalmers huvudsökande för ett projekt med bland andra KTH som partner. ”Strategiskt forskningsområde Kvantteknik” föreslås få 30 miljoner nästa år och 60 miljoner året därpå.
Öronmärkta anslag
KTH är även partner i ”Stockholms Centrum för klimatomställning” med Stockholms universitet som huvudsökande, och som föreslås få drygt 44 miljoner de kommande två åren. Utgångspunkten för projektet är att klimatomställningen är en samhällsomvandling som kräver integrerad kunskap från flera discipliner.
Totalt rekommenderar Vetenskapsrådet att 16 projekt beviljas medel i utlysningen Strategiska forskningsområden. Regeringen fattar beslut om finansiering, och fördelar medlen som öronmärkta delar av lärosätets forskningsanslag.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )/Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )