Medborgarråd vässar kommunens klimatarbete
Tema: Teknik och demokrati
Det har kallats en demokratiinnovation och en förnyelse av det demokratiska systemet. KTH-forskare har studerat hur Göteborgs stad använt medborgarråd för att involvera invånare i kommunens klimat- och miljöarbete.
– I ett medborgarråd får gruppen en fråga och en samhällsutmaning att ta fram förslag för. Finland, Danmark och Frankrike har jobbat mycket med det här inom klimatomställning, infrastruktur och transport. Det är frågor som är laddade, komplexa och som saknar enkla svar. Tanken är att ta fram den kollektiva intelligens som finns i en grupp med mångfald, säger Karin Bradley, professor i urbana och regionala studier.
Speglar befolkningen
Som en del av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption har Karin Bradley och forskaren Pernilla Hagbert studerat hur Göteborgs stad, som första kommun i Sverige, våren 2024 tog hjälp av ett medborgarråd för att svara på hur staden ska involvera invånarna i sitt klimat- och miljöarbete.
– Vi var intresserade av att se om det här är ett relevant sätt att jobba på. Kan den här typen av demokratimetoder stärka omställningskapaciteten?
Medborgarråd skiljer sig från traditionella medborgardialoger och samråd inom samhällsplanering genom att gruppen sätts samman för att utgöra en spegling av befolkningen.
– Problemet med vanliga medborgardialoger är att de som kommer ofta är välutbildade, har starka åsikter och tenderar att vara män i övre medelåldern som är vana att framföra sina synpunkter. Det gör att man missar många perspektiv, säger Karin Bradley.
Medborgarråd bygger även på deliberativ demokrati. Deltagarna genomgår en process där de sätter sig in i frågan som ska avhandlas, får fördjupad kunskap, lyssnar och tillsammans utvecklar lösningar.
Observerade och intervjuade
I Göteborg bjöds 7 000 invånare slumpmässigt in till att delta i medborgarrådet. Av 180 registrerade intresseanmälningar valdes 40 personer ut, efter att de fått svara på frågor om sin utbildning, kön, ålder, stadsdel och även sin inställning till klimat- och miljöfrågor så att de speglar ett ”mini-Göteborg”.
Deltagarna träffades under tre heldagar och en uppföljningsdag. Forskarna deltog som observatörer vid medborgarrådets sammankomster och intervjuade arrangörer, tjänstepersoner i olika delar av kommunen samt politiker i de ansvariga nämnderna.
Bredare perspektiv
Forskning från medborgarråd i andra länder visar att mångfalden ger ett betydligt bredare perspektiv på frågorna och att förslagen som kommer fram ofta är mer radikala än den gängse politiken.
– Göteborgs stad har satt upp ganska ambitiösa klimatmål och vad rådet bland annat sa, är att ”i princip är vi redo så säg till oss vad vi ska göra. Styr vår vardag planera hur vi ska nå de här målen”. De menade att politikerna många gånger tassade omkring på tå för mycket, säger Karin Bradley.
Medborgarrådet kom också med konkreta förslag, som att Göteborgs stad bör sluta upplåta mark till fossil infrastruktur, eftersom staden enligt miljö- och klimatmålen inte ska vara beroende av fossila bränslen.
– Det är ganska radikalt och jag tror det är väldigt svårt att få igenom. Men det finns även exempel från andra länder på att invånare är mer förändringsbenägna än vad man tror om de får möjlighet sätta sig in i fråga, sitta och diskutera och ta den på allvar.
Arbetar vidare
Åtminstone två av förslagen har tagits vidare. Göteborgs stad kommer att arbeta vidare med medborgarråd. Kommunen ska också bli tydligare i sin kommunikation till medborgarna om vad de kan göra för att klimatmålen ska nås, vilket bland annat lett till en kommunikationskampanj om hållbara livsstilar.
– Vår forskning bidrar med kunskap om vilken roll den här typen av policytest kan ha för beslutsfattande, om och hur det bidrar till omställningsförmåga. Det vi kan se är att det är viktigt att tydliggöra hur man tar hand om förslagen från medborgarråd och vilket mandat råden har. Det är en balansgång som inte är helt lätt. På ett sätt kan det vara bra att ge medborgarrådet ganska mycket frihet att definiera frågorna och kanske även koppla på en budget för att kunna genomföra förslag, men det innebär samtidigt en stor osäkerhet eftersom man kan få väldigt besvärliga förslag, säger Karin Bradley.
Text: Sabina Fabrizi ( sabina@kth.se )