Miljoner till hållbarhetsforskning

Temat denna gång är hållbar utveckling, och konkurrensen var hård. Totalt 1 100 ansökningar kom in till årets utlysning.

En av de KTH-forskare som beviljats medel är Eva Malmsröm Jonsson, prorektor och professor vid avdelningen Fiber och polymerteknologi.

Tillsammans med forskarkollegorna Maria Malmström, Fredrik Gröndahl och Linda Fogelström ska hon bedriva forskning runt algbaserat trälim för spånskivor.

Anledningen till detta är att bara i Europa produceras det varje år mer än sex miljoner ton trälim för tillverkning av spånskivor.

Trälim tillverkas nästan uteslutande av icke-förnyelsebara råvaror, och många traditionella limsystem kräver också tillsats av härdare för att få tillräckliga materialegenskaper. Dessa härdare har bevisats skadliga för både hälsa och miljö, och en trolig utveckling är ett förbud motdem.

Forskarna har framställt och utvärderat trälim baserad på förnyelsebar råvara och nått mycket lovande resultat. Syftet med det här projektet är att undersöka om man istället kan framställa trälim baserat på en makroalg Saccharina latissima som odlas i svenska vatten. Bland annat ska biomassan miljöeffekter, teknisk potential och effektivitet, ekonomi liksom sociala aspekter undersökas.

Ett annat forskningsprojekt som fått finansiering leds av Susana De Matos Fernandes. Hon får cirka 2,9 miljoner för att utveckla bioaktiva material som använder naturens eget sätt att skydda sig mot UV-strålning.

Det finns flera skäl till att denna forskning bedrivs. UV-strålning kan både vara skadlig för människan, och bryta ner material. Med tanke på detta behövs det olika typer av produkter som bättre kan stå emot UV-strålning och som är säkra både för människor och miljö.

Kommande tänkbara användningsområden för de biomaterial som Susana De Matos Fernandes forskar om är bland andra kosmetika, artificiellt skinn, olika typer av material för utomhusbruk och textilier.

De övriga forskningsprojekten som får finansiering är:

• Elektrospinning av ligninbaserade nanokolfibrer för nya koncept av litium-jonbatterier och natrium-jonbatterier,  Göran Lindbergh, 2 886 000 kr.
• Gruvindustrins kulturarv som resurser för hållbara samhällen: lärdomar för Sverige från Arktis, Dag Avango, 2 950 365 kr.
• Grön utskrift av grafen för grön energilagring, Jiantong Li, 2 928 000 kr.
• Säkra plaster – biobaserade och isocyanat fria polyuretaner med grön kemi, Karin Odelius, 2 914 356 kr.
• Modellering av spridning av luftföroreningar och ljudutbredning från vägtrafik i stadsmiljöer, Emma Alenius, 3 000 000 kr.
• Kundens och boendes miljövänliga val och beteende på bostadsmarknaden i Sverige och Australien, Agnieszka Zalejska Jonsson, 3 418 719 kr.

Forskningsrådet Formas fördelar varje år drygt 1 miljard kronor till olika forskningsprojekt. Omkring hälften av forskningsstödet går till projekt i öppna utlysningar.

Text: Peter Ardell