Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Nytt centrum ska stärka Sveriges robusthet i elnäten

Patrik Hilber
Professor Patrik Hilber. Foto: Christer Gummesson
Publicerad 2026-10-19

För att öka Sveriges energiberedskap startas nu ett centrum för robusta elnät i en dynamisk omvärld, REDO. Centret kommer att drivas av elkraftforskare från KTH tillsammans med Uppsala universitet och industripartners. Centret har beviljats 42,3 miljoner från Energimyndigheten under en femårsperiod med start nästa år.

– Vi behöver bygga in robusthet och resiliens i våra elnät från början och det betyder att vi måste se vad Sverige behöver göra för att bli så robust och resilient som möjligt, säger Patrik Hilber, professor i risk och tillförlitlighet i elkraftsystem på KTH.

Sverige står inför en mängd utmaningar kring våra elkraftnät och vår elförsörjning. Det nya centret kommer framför allt att titta på hur vi kan bli mer robusta när det gäller angrepp mot ledningar och stationer, elektrifieringen som gör nätet mer komplext och sårbart och klimatförändringarna som ger fler bränder, stormar och skyfall.

För att möta utmaningarna behövs en robust elsystemdesign och man behöver kunna säkra drift och styrning under extrema förhållanden. Forskarna behöver även titta på material, leveranskedjor och livslängd, data, digitalisering och kommunikation, säkerhet, miljö och styrning.

– Vi kan inte bara optimera för stunden, vi måste lyfta blicken och se hur mycket kapacitet vi behöver för att klara störningar. Elnäten kommer ändå att drabbas av avbrott, men de måste kunna återhämta sig snabbt och det måste finnas en inbyggd resiliens, säger Patrik Hilber.

I centrumet för robusta elnät i en dynamisk omvärld (REDO) ingår även parterna Hitachi Energy, Svenska kraftnät, NKT, E.ON och Vattenfall. Dessutom ingår två mindre parter, Ferroamp och Plexigrid. De har nära kontakt med utvecklingen i distributionsnäten och kan hjälpa till att omsätta forskningen till produkter. Centret har även en koppling till Centrum för totalförsvar. Den totala budgeten inklusive parternas samfinansiering ligger på 127 miljoner kronor.

– Att säkra tillgången på energi är väldigt viktigt, både i vardagen och i en omvärld präglad av klimatförändringar och konflikter. Vi forskare behöver titta på beroende och självförsörjning. Vi kan inte bli helt självförsörjande på viktiga komponenter, men det kan till exempel behövas fler lager så att vi inte blir alltför sårbara, säger Patrik Hilber.

Text: Emelie Smedslund

Två av fem nya kompetenscentrum leds av KTH

Energimyndigheten har beviljat finansiering till fem nya kompetenscentrum inom energiområdet som startar 2027. Två av dem leds av KTH: HEAT-X, som fokuserar på hållbara lösningar för värme och kyla, och REDO, som ska stärka elnätets robusthet och motståndskraft.

Satsningen ska bidra till forskning, kompetensutveckling och samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Läs också: HEAT-X: Nytt kompetenscentrum för hållbar värme och kyla

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2026-10-19