Robotar ska testas i hemmet
Vad kan framtidens robotar hjälpa till med inom hemtjänst och personlig assistans? Det ska forskare vid KTH undersöka i det nyinvigda forskningsprojektet SAInt.
Projektet presenterades i KTH:s robotiklabb inför särskilt inbjudna gäster. Där betonade KTH:s prorektor Mikael Lindström att forskningen tar sig an stora och viktiga samhällsutmaningar.
– Det handlar om att göra konkret skillnad i människors vardag, att öka livskvaliteten. Men också att blicka framåt genom de nya möjligheter som kan öppna sig, sade han.
Målet med projektet är att undersöka hur humanoida robotar skulle kunna hjälpa äldre och personer med funktionsnedsättningar i vardagen. Att forskarna nu kan börja testa robotassistans i hemmiljö beror på att tekniken har utvecklats snabbt på två viktiga områden, berättade Danica Kragic, professor i robotik, och en av forskarna bakom projektet.
Dels har robotar blivit bättre på att röra sig och arbeta i miljöer där människor lever och bor. Dels har generativ AI, tillsammans med språk- och synmodeller, gjort det möjligt för robotar att förstå tal, tolka situationer och resonera kring det som händer omkring dem.
Fungerar i verkliga situationer
Samtidigt är forskningen fortfarande i ett tidigt skede när det gäller hur humanoida robotar faktiskt kan fungera som stöd i praktiken. Forskarna vill ta reda på vad som fungerar i verkliga situationer och vilka begränsningar som finns.
En viktig fråga är också hur robotar klarar ostrukturerade miljöer som hem och offentliga platser. En annan handlar om hur robotarnas utformning och rörelser påverkar människors känsla av trygghet och tillit, underströk Danica Kragic.
Robotarna kommer först att testas i KTH:s labbmiljö, KTH Interaction and Robotics Lab , men ambitionen är att även pröva tekniken i verkliga miljöer. Fokus ligger främst på tre grupper: äldre med rörelsesvårigheter, personer med kognitiva nedsättningar och personer med autism.
Tanken är att robotarna ska kunna förstå sammanhang i hemmiljön och hjälpa till på ett proaktivt sätt – utan att ta över helt.
– Vi vill inte att robotarna ska göra allt, bara det som är nödvändigt. De ska vara ett komplement, sade Danica Kragic.
Acceptans för tekniken
Forskarna hoppas kunna få svar på flera frågor under projektets gång, även om de inte räknar med att få svar på allt. Bland annat vill de förstå hur människor upplever robotarna och hur stor acceptansen för tekniken är. För Danica Kragic är det också en av projektets mest grundläggande frågor:
– Är tekniken redo för människan och är människan redo för tekniken? Vi vill utveckla tekniken till att bättre anpassa sig till människan.
I projektet medverkar även Joakim Gustafson, professor i talteknologi, som forskar på sociala robotar och ska arbeta med kommunikationen mellan människa och robot – exempelvis tal, gester och blickar. Noémie Jaquier, biträdande lektor i robotinlärning och styrning, fokuserar på hur robotar kan agera säkert nära människor.
Efter presentationen fick gästerna besöka laboratoriet och den uppbyggda hemmiljö där humanoida robotar ska testas i realistiska situationer.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )
Foto: Susanne Kronholm