Så påverkar drönaren din vardag
NYHET
Under det senaste decenniet har de surrat allt oftare runt våra huvuden. Drönarna. Men hur påverkar de oss egentligen, och vad har de för etisk betydelse? KTH-professorn Kristina Höök ska tillsammans med forskarkollegor granska samspelet mellan människa och flygande farkost närmare, bland annat genom en operaföreställning och hur brandmän använder tekniken i arbetet.
De har stängt ner flygplatser när miljöaktivister använt dem. De klarar av att räkna träd och till och med plantera dem. Brandmän kan använda dem bestyckade med värmesökande kameror när de letar personer i vatten och polisen kan övervaka brottslig verksamhet. Kort sagt har drönaren lämnat ett bestående avtryck som farkost i människans tjänst.
Gemensamt för de olika tillämpningarna är att de utgår från relationen mellan människa och drönare. Drönare kan flyga högre, röra sig längre och ta sig till platser dit människan inte når. Drönarna blir en förlängning av både människors kroppar och sinnen.
Drönare påverkar människor
När drönare ska samspela med människor måste beteenden och rörelser anpassas så att drönaren kan registrera och svara på människans rörelser. Beroende av hur drönaren är designad kommer den att uppmuntra vissa rörelser, upplevelser och sociala uttryck bland människor. Detta kan i sin tur påverka praktisk etik i vardagslivet och hur människor förhåller sig till varandra. Kristina Höök utvecklar resonemanget.
– Det var när jag deltog i ett projekt där Hedvig Kjellström utvecklade drönare för operascenen tillsammans med operasångaren Carl Unander-Scharin och koreografen Åsa Unander-Scharin som frågeställningarna uppstod. Då drönare är lite farliga, de härjar runt på scenen, fick vi träna dem att uppföra sig. Så de inte for i publiken eller träffade sångaren.
Drönare som normbrytare
Samtidigt påverkades förstås de som uppträdde på scenen. De fick förhålla sig kroppsligen till tekniken. Detta väckte alltså tankar om drönarna begränsade människorna, eller möjliggjorde något nytt. Om de var intressanta, farliga, bröt mot de normer som finns i operavärlden.
– Det är ingen poäng med drönare om de inte bidrar till ett intressant uttryck. Samtidigt är inte etik bara en uppsättning regler för hur människan uppför sig. Det handlar också om hur vi rör oss. Om tekniken ger oss stramare villkor eller möjliggör nya sätt. Sedan behöver det inte vara oetiskt bara för att tekniken skapar ett obehag. Obehaget kan vara en del av behållningen på en operascen. Jag vill inte heller vända på det och säga att vi bara ska designa teknik, som drönare, för att vi ska slippa röra på oss.
Förtryckare eller kamrat?
Förutom krissituationer och operascener kommer forskarna även studera hur drönare samspelar med mobilmastreparatörer. Om drönaren är en daglig arbetskamrat, kommer den att hjälpa till eller skapa en förtryckande arbetsmiljö?!
– Det är inte bra om tekniken förslavar dig och bidrar till färre upplevelser. Vi vill tvärtom att teknik och drönare ska bidra till fler, frodigare upplevelser. Det ger i sin tur ett rikare liv, som bidrar till att människan upplever en större frihet och utvecklar större empati.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Kristina Höök på khook@kth.se.