Till innehåll på sidan

Solcellsforskare kliver ut ur skuggan

NYHET

Publicerad 2014-03-18

Forskare vid bland annat KTH får ta emot Ingemar Croon Award för deras arbete med kommersialisering av forskningsnära produkter för morgondagens solcellsteknik. Priset går till företaget Dyenamo AB i vilket forskarna är verksamma och underlättar för företaget att de första stegen mot kommersiell expansion i större skala.

2014 års Ingemar Croon Award tilldelas Dyenamo med följande motivering:

Grundarna av företaget har genom sin forskning vid KTH, Uppsala Universitet och institutet Swerea IVF utvecklat materialkomponenter för så kallade grätzelsolceller. Bolaget har utvecklat en unik teknologi och verkar inom ett område med mycket stor framtida potential. Bolaget har på relativt kort tid börjat sälja forskningsnära produkter och teamet har identifierat flera olika intressanta alternativ för att utveckla verksamheten i större skala. Ingemar Croon Award underlättar för bolaget att ta de första stegen mot kommersiell expansion i den utvecklande miljö som Green House Labs kan erbjuda."

Förutom de fina orden får Dyenamo 2 miljoner kronor och en möjlighet att ta plats i KTH:s inkubatorlab Greenhouse Labs. Något som passar Dyenamo som handen i handsken just nu.

– Under 2013 har företaget tagit fart till den grad att det krävs en omställning från fritidsbaserad verksamhet till företagsbyggande. Ingemar Croons Award kommer således vid en lämplig tidpunkt då det ger oss en möjlighet att realisera detta. Priset ger Dyenamo förutsättningar anställa strategisk personal för att arbeta mer effektivt med tillväxtutmaningar såsom uppskalning av material, undersökning av nya marknadssegment mot exempelvis organisk elektronik och solbränslen, säger Henrik Pettersson, VD på Dyenamos.

Han fortsätter med att berätta att Dyenamo innehar en patenterad modulteknologi som successivt närmar sig kommersiell mognad. 

– Denna modulteknologi är än så länge vårt redskap för att bekräfta att vi utvecklar rätt materialkomponenter. Då tekniken och tiden  är mogen kommer vi även att överväga modulexploatering, säger Henrik Pettersson.

Molekylära solceller är ett extremt hett forskningsområde med mer än 1 000 publikationer per år, mer än 3 000 patentfamiljer, hundratals forskargrupper och cirka 100 företag med ambitioner att kommersialisera solcellsprodukter. 

– Dyenamo skiljer sig från dessa då vi sätter materialen i fokus, det vill säga att vi möjliggör för de producerande bolagen att fokusera på tillverkningsteknik medan vi tar hand om kemin säger Henrik Pettersson.

Han lägger till att Dyenamos fem grundare tillsammans innehar komplementär spetskompetens för alla teknikområden. 

– Detta gör att vi snabbt kan fånga upp trender, värdera nyheters värde och lansera rätt produkter, säger Henrik Pettersson.

Vad är nästa steg för tekniken, ert bidrag till solcellerna och företaget?

– Dyenamo kommer att fortsätta att lansera nya produkter och att skala upp material till produktionsvolymer. Vi kommer även att  öka vår synlighet. Fram tills idag har våra marknadskanaler varit begränsad till en webbsajt. Vi kommer således synas mer på  konferenser, göra fler kundbesök och så vidare, säger Lars Kloo, professor i kemi vid KTH och styrelseordförande i Dyenamo. 

Lars Kloo säger vidare att molekylära solceller som sådana idag har två begynnande marknadsområden; konsumentelektronik och byggnadsintegrering. Dessa utgår från tekniken nuvarande fördelar, det vill säga höga verkningsgrader vid inomhusbelysning samt  estetiska fördelar såsom halvtransparenta solceller med vackra färger som fasad- och glasmoduler. 

– Den senare applikationen är avsevärt mer komplex på grund av de långa produktlivslängder som krävs för byggnadsintegrering.  För att storskaligt prismässigt konkurrera med konventionell energiproduktion behövs ytterligare forskningsgenombrott, både avseende omvandlingseffektivitet och stabilitet. För storskalig elproduktion krävs alltså ytterligare tekniska genombrott. säger Lars Kloo.

KTH Innovation och affärscoachen Siimon Vaske har jobbat tillsammans med Lars Kloo och kollegorna i Dyenamo AB.

Fakta Dyenamo AB

Företaget grundades av Gerrit Boschloo, Anders Hagfeldt, Henrik Pettersson, Lars Kloo och Licheng Sun och bygger på forskning  från KTH, Uppsala Universitet och institutet Swerea IVF. Dyenamo livnär sig på att sälja forskningsnära material, utrustning och tjänster, främst till aktörer som på något sätt forskar eller arbeterar med molekylära solceller.

Fakta molekylära solceller

”Dye-sensitized solar cells” (DSSC) - även kallade molekylära solceller eller grätzelsolceller - är ett samlingsnamn för en mängd  möjliga solcellskoncept involverande nanostrukturerade arbetselektroder. Det är ett extremt intensivt forskningsområde där nya genombrott kontinuerligt dyker upp.

Lars Kloo berättar att de föredrar begreppet "Molekylära solceller" framför grätzelsolceller eftersom forskningsområdet har vidgats betydligt de senaste 2-3 åren och molekylära solceller som term är lite bredare än gräztzelsolceller och innefattar en del intressanta hybridvarianter.

Fakta Ingemar Croon Award

Genom en donation om 10 miljoner kronor inrättades 2012 Ingemar Croon Award vid KTH:s inkubatorlab Greenhouse Labs. Priset har namngivits efter Ingemar Croon, tidigare docent och industriprofessor vid KTH. Den årliga vinnaren av Ingemar Croon Award tilldelas 2 miljoner kronor som ger en unik möjlighet för unga lovande företag att genom finansiellt stöd utveckla sin affärsidé i ett tidigt skede.

2014 är det andra året som Ingemar Croon Award delas ut. Förra året gick det till företaget Mercene Labs AB som tillverkar ett plastmaterial som är en utveckling av epoxylimmet.

För mer information, kontakta Lars Kloo på 08 - 790 93 43 eller larsa@kth.se.

Peter Larsson