Till innehåll på sidan

Stort forskningsanslag till utveckling av tidig cancerdiagnostik

NYHET

Publicerad 2016-11-01

Nu står det klart att Familjen Erling Perssons Stiftelse har beviljat 29,8 Mkr fördelat på tre år till ett gemensamt forskningsprojekt där forskare från KTH, Karolinska Institutet och vid Acreo Swedish ICT ingår. Fokus till att börja kommer att ligga på patienter med den vanligaste formen av lungcancer, så kallad icke-småcellig lungcancer.

Syftet med forskningsprojektet är att med hjälp av nanoteknologiska metoder i form av ett kiselchip med mycket hög känslighet upptäcka cancer i till exempel ett vanligt blodprov.

Forskarna ska alltså utveckla teknik för att detektera vävnadsfragment, så kallade "exosomer", som förmodligen i stort antal utsöndras av cancerceller.

Jan Linnros, professor i materialfysik vid KTH.

– Projektet kan betecknas som ett högriskprojekt. Nanochip-tekniken är ny i detta sammanhang och exosomer som ett mått på cancertillväxt är heller inte kliniskt säkerställt. Det är därför oerhört inspirerande att det finns en vilja och engagemang från Familjen Erling Perssons Stiftelse att satsa på projektet, säger Jan Linnros, professor i materialfysik vid KTH.

Han berättar mer ingående att exosomer, 30 – 100 nanometer stora så kallade mikrovesiclar, speglar tumörens RNA, mikro-RNA och ytproteiner och kan extraheras ur ett blodprov. Detekteringen av dessa sker med hjälp av det tidigare nämnda kiselchipet där flera olika nanotrådar preparerats med antikroppar för olika markörer. Chipet framställs med kiselprocess-teknik i Electrumlaboratoriet i Kista.

Fördelen med tekniken är den ultrahöga känsligheten samt möjligheten att samtidigt upptäcka förekomsten av olika proteiner, RNA-fragment etcetera. På så sätt vill forskargruppen skapa metoder som på ett kvantitativt sätt skall kunna detektera tumörförekomst och följa tumörens respons på exempelvis olika målsökande terapier som används kliniskt.

Metoderna ska även prövas för tidig detektion och diagnos av cancer. Forskarna ska börja med prover från patienter med den vanligaste formen av lungcancer, icke-småcellig lungcancer. Tekniken bör dock kunna tillämpas även på andra cancerformer.

Exosomer har på senaste tiden rönt mycket intresse inom cancerforskningen. De genereras i celler i stort antal och tar med sig specifika proteiner och RNA-fragment från sina "föräldrar". Man har upptäckt att de också fungerar som ett slags signalsystem mellan cancerceller och bidrar förmodligen också till metastaser genom att infiltrera ny vävnad. Huvudfrågan är om tumörspecifika exosomer skulle kunna tjänstgöra som en ny typ av markör.

– Det forskargruppen nu arbetar med är att utveckla en form av nanobio-sensorer baserade på ett kiselchip. Förhoppningen är att dessa ska ha tillräcklig känslighet för att detektera cancerspecifika exosomer. Om vi lyckas kan tekniken prövas på patientmaterial från KI.

Forskargruppen har hittills samarbetat i ett Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse-stött projekt inriktat mot biosensorer i medicinska sammanhang. Det nya projektet kan ses delvis som en fortsättning men med mycket mer fokus på detektion av cancermarkörer såsom exosomer i blod.

Forskningsprojektet leds av Jan Linnros, professor vid avdelningen för naterial och nanofysik vid KTH.

Bland övriga medverkande forskare är Amelie Eriksson Karlström (professor vid avdelningen för proteinteknologi på skolan för bioteknologi vid KTH), Afshin Ahmadian (professor på avdelningen för genteknologi på skolan för bioteknologi vid KTH samt Science for Life Laboratory), Rolf Lewensohn (professor på institutionen för Onkologi/patologi på Karolinska institutet), Kristina Viktorsson (forskare på institutionen för onkologi/patologi på Karolinska institutet) samt Björn Samel (forskare på Acreo Swedish ICT).

För mer information, kontakta Jan Linnros på 070 - 695 91 95 eller linnros@kth.se.