Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Sveriges nya valsystem - så fungerar det

NYHET

Publicerad 2014-04-10

Vid valet 2010 fick det svenska valsystemet stor uppmärksamhet, bland annat för att det misslyckades med att ge proportionalitet till partierna i Riksdagen. En ny vallag för Sverige har godkänts i första läsningen av Riksdagen den 19 mars i år. För att den skall träda i kraft krävs ett nytt beslut efter valet i höst.

Svante Linusson, professor i matematik vid KTH. Foto: Christer Gummeson.

Den nya vallagen innehåller ett antal förändringar riktade till att säkerställa proportionalitet. Bland annat kommer de fasta mandaten blir lite lösare och jämkningskoefficienten ändras från 1,4 till 1,2. 

Svante Linusson, professor i matematik vid KTH och bland annat sakkunnig till valprövningsnämnden, kommer att hålla en  föreläsning om det svenska valsystemet, samt besvara frågor om det.

– Jag skall förklara vad detta betyder efter att först ha förklarat nuvarande regler. En annan viktig förändring är att  småpartispärr och utjämningsmandat införs i kommunalvalen, säger Svante Linusson.

Det grundläggande matematiska problemet är att valsystemet försöker ge proportionalitet till partier och ungefärlig  proportionalitet till valkretsar samtidigt. 

– Jag tänkte också berätta om en snygg matematisk lösning på detta problem som Riksdagen valde bort, säger Svante Linusson.

Han tillägger att samma problem som uppstod i valet 2010 - att fördelningen av rikdagsplatser inte blev rättvist - med  stor sannolikhet kommer att återuppstå i år.

Alla intresserade av matematiska detaljer i vårt Svenska valsystem är välkomna till föreläsningen.

  • Tid: Fredag 2014-04-11 klockan 14.15 - 15.15.
  • Föreläsare: Svante Linusson, KTH
  • Plats: Sal 3721, plan 7, Matematiska institutionen, Lindstedtsvägen 25, KTH.

För mer information, kontakta Svante Linusson på 070 - 444 79 06 eller linusson@math.kth.se.

Peter Larsson