Tre forskare får Nobelpriset för upptäckten av optogenetiken
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för deras upptäckter rörande styrda ljuskanaler och optogenetiken – en metod som gör det möjligt att visa hur nervceller formar minnen, känslor och beteenden i en levande hjärna.
– Upptäckten har inneburit en möjlighet att faktiskt studera vad hjärnceller i en levande hjärna gör, säger Cecilia Williams, professor i proteomik på KTH.
Forskarna Peter Hegemann (Humboldt-Universität zu Berlin, Tyskland) och Georg Nagel (Universität Würzburg, Tyskland) upptäckte ett unikt protein, channelrhodopsin, i en encellig alg som kunde simma mot en ljuskälla. Karl Deisseroth (Stanford University, USA) tog proteinet och utvecklade en ljusstyrd strömbrytare för nervceller. Pristagarna har lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen, enligt Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.
Med hjälp av optogenetiken har forskare kunnat visa exakt vilka nervkretsar som styr specifika minnen, känslor, beteenden och olika särdrag som är inblandade i exempelvis psykiatriska diagnoser.
– Optogenetiken används framför allt i möss, för att bland annat ta reda på vilka celler som styr till exempel epilepsi, demens, beroendesjukdomar, andra neurologiska sjukdomar och olika beteenden och känslor, säger Cecilia Williams.