Tre KTH-projekt på IVA:s lista för forskningsgenomslag 2026
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har valt ut 30 svenska forskningsprojekt med stor potential att skapa konkret samhällsnytta genom innovation, kommersialisering och samverkan. Tre av dessa projekt drivs på KTH.
– Vi känner oss mycket tacksamma och uppmuntrade av detta erkännande. Vi hoppas att det kommer att öppna upp fler möjligheter att omsätta vår forskning i innovation och föra tekniken närmare patientvården, säger Xiaogai Li.
Hon är lektor i neuronteknik vid KTH och leder ett av projekten som valts ut av IVA. Tillsammans med sina kollegor Teng Wang och Svein Kleiven vid KTH samt Shilei Ni från Qilu-sjukhuset som klinisk samarbetspartner, har de utvecklar ett patientanpassat behandlingskoncept för hjärnödem efter stroke eller traumatisk hjärnskada.
En stor klinisk utmaning
Metoden kallas BrainFlow och tillämpar elektroosmos – en fysikalisk princip som varit känd sedan 1800-talet – på hjärnbehandling. Genom att använda precisionsstyr hjärnflöden via elektroder på huvudetett kan man minska ödemet, det vill säga överskottet av vätska i hjärnan.
– Hjärnödem utgör fortfarande en stor klinisk utmaning. Dagens behandlingar är främst inriktade på den akuta fasen, säger Xiaogai Li och fortsätter:
– Denna brist blev påtaglig för mig år 2023 när jag tog hand om min mamma efter ett strokeorsakat ödem. Jag kunde fortfarande tydligt se ödemet på hennes datortomografi under rehabiliteringen, men behandlingsalternativen var mycket begränsade.
Li och de andra KTH-forskarna stävar på sikt efter att utveckla BrainFlow till en plattformsteknik för precisionsstyrning av hjärnvätskan. De tror att samma princip kan öppna nya möjligheter för att främja avfallsrening i hjärnan, vilket kan ha positiva effekter både vid Alzheimers sjukdom och för ett hälsosamt åldrande av hjärnan.
Praktisk koldioxidinfångning
Ett annat KTH-projekt som valts ut av IVA syftar till att utveckla en modulär spraybaserad teknik för avskiljning av koldioxid från industriella rökgaser, särskilt vid befintliga anläggningar där konventionella system för koldioxidavskiljning kan vara för stora, kostsamma eller svåra att eftermontera.
Ali Najarnezhadmashhadi, senior FoU-ingenjör vid Grimaldi Development och knuten till Institutionen för kemiteknik vid KTH, arbetar med utveckling, konstruktion och utvärdering av tekniken tillsammans med professor Christophe Duwig, universitetslektor Henrik Kusar och postdoktor Ewa Krymarys.
– För mig är detta erkännande mycket uppmuntrande då det lyfter fram både de vetenskapliga framstegen bakom arbetet och dess potential att bidra till en verklig minskning av koldioxidutsläppen inom industrin, säger Ali Najarnezhadmashhadi.
Han berättar att många industrianläggningar behöver minska sina koldioxidutsläpp men står inför praktiska hinder såsom begränsat utrymme, höga investeringskostnader, energibehov och komplexiteten i eftermontering. Forskning syftar till att göra koldioxidavskiljning mer praktiskt genomförbar och ekonomiskt lönsam genom att tillhandahålla en kompakt, modulär lösning som kan införas stegvis och integreras i befintliga anläggningar.
– Ur ett samhällsperspektiv kan en utökad användning av koldioxidavskiljning bidra väsentligt till att minska koldioxidutsläppen inom industrin, stödja Sveriges ambitioner om nettonollutsläpp och påskynda omställningen till en mer hållbar och klimatneutral ekonomi, säger Ali Najarnezhadmashhadi.
Text: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )