Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Urintest ska ge kvinnor kontroll över sina hormoner

Ben på person som sitter på toalett
Hejdå blodprov. Med ett urintest i hemmamiljö ska kvinnor enklare få kontroll över sina hormoner.
Publicerad 2026-03-06

PMS? Klimakteriebesvär? Deal with it! För fotonikprofessorn Carlota Canalias Gomez på KTH blev just den inställningen startpunkten för ett något oväntat forskningsspår. I dag utvecklar hon ett urintest som ska göra hormonnivåer mätbara i vardagen och ge ny förståelse för ett länge eftersatt område – med potential att minska könsskillnader i vården.

Hormoner påverkar nästan allt i våra liv – från energi och humör till fertilitet och klimakteriebesvär. Trots det är kvinnors hormonella hälsa fortfarande ett av medicinens minst utforskade områden.

Nu ska ett forskningsprojekt på KTH göra hormonerna mätbara i vardagen. Genom ett enkelt och billigt hemmatest ska kvinnor själva kunna läsa av sina hormonnivåer genom ett urinprov. Resultaten analyseras i mobilen och ska göra det möjligt att följa kroppens signaler över tid.

Porträtt av kvinna
Carlota Canalias Gomez tar sina färdigheter inom fysik till ett projekt om kvinnors hormonella hälsa.

Carlota Canalias Gomez , forskare inom fotonik, är en av projektets deltagare. Hon menar att kvinnors hormonella hälsa länge har hamnat i skymundan.

– Tidigare fanns ämnet inte ens på kartan! Har du PMS – deal with it! Och gärna i tystnad. Samma sak med klimakteriet – där kunde ”lösningen” vara att ta med sig ombyteskläder på jobbet för dina svettningar.

Blodprov ofullständigt

Ett skäl till kunskapsluckorna är också hur hormoner mäts. Idag mäts hormonnivåer ofta genom blodprov på en vårdcentral där du bokat tid. Problemet är att hormonnivåerna varierar från dag till dag, ibland från timme till timme.

– Information från dagens blodprov blir inte speciellt pålitlig. Med ett urintest som kan göras hemma, när som helst, blir resultaten mer tillförlitliga, menar Carlota Canalias Gomez.

Datan matas in i mobilen, där ett program mäter, filtrerar och kvantifierar resultaten som sedan analyseras med hjälp av machine learning.

Med testet blir det möjligt för kvinnor att förstå sin hormonbalans, spåra cykelrelaterade förändringar och upptäcka avvikelser kopplade till exempelvis stress eller hormonella och metaboliska förändringar.

Kunskapsglapp

Att en fysiker ger sig in i hormonforskning har delvis en personlig bakgrund. När Carlota började få förklimakteriebesvär med stora humörsvängningar, fick hon höra att de inte gick att säga om det var klimakteriet eller om hon var deprimerad.

– Att ingen vet tillräckligt leder till frustration och osäkerhet. Det fanns naturligtvis gynekologer som intresserade sig för det här även förr, men här har det funnits ett kunskapsglapp som jag tror att alla som är i min ålder känner igen sig i.

Diagnostik har ofta baserats på manlig fysiologi, vilket har lett till stora kunskapsluckor om kvinnors hälsa. Det är mot den bakgrunden projektet har vuxit fram.

Projektgruppen består i dagsläget av tre personer från olika discipliner. Carlota och biokemisten Cecilia Williams känner varandra genom ett genusprogram på KTH och idén till hormonprojektet kom efter en träff på Inspire lab, ett KTH-centrum som stöder projekt som utvecklar teknik för att förbättra villkoren för kvinnor. I gruppen arbetar också Michael Fokine, expert på fiberoptik. Han har redan utvecklat delar av den teknik som projektet bygger på.

– Vi är alla nyfikna på hur de andra tänker, mixen skapar nya idéer.

Bidra till större jämlikhet

Förhoppningen är att testet inte bara ska hjälpa individer att förstå sina kroppar bättre, utan också bidra till ny kunskap om hormonell hälsa. Plattformen ska också kunna anpassas för att mäta andra biomarkörer, vilket på sikt kan göra tekniken användbar inom fler områden.

– Det här sättet att bedriva forskning är okonventionellt för mig som kommer från ren fysik, säger Carlota Canalias Gomez.

- Men vi drömmer om att informationen ska kunna hjälpa både individer och forskare, och i förlängningen bidra till större jämlikhet.

Text: Anna Gullers (agullers@kth.se)
 

Hormoner som kan påvisas i hemmatestet

Med hjälp av fiberoptik, spektroskopi och AI kan systemet analysera...

LH (Luteiniserande hormon) – bildas i hypofysen och styr ägglossning.
FSH (Follikelstimulerande hormon) – bildas i hypofysen och startar mognaden av ägg varje menstruationscykel.
Östrogen – kvinnligt könshormon – finns i olika former. Det mest potenta (E2) produceras framför allt av äggstockarna och är nödvändigt för ägglossning och fertilitet.
Progesteron – hormon som också produceras av äggstockarna. Det är nödvändigt för att embryo ska kunna fastna och växa i livmodern. Det sjunker kraftigt vid klimakteriet och kan då ge upphov till oro, sömnproblem eller cykelbesvär.
Kortisol – bildas i binjurebarken och är ett stresshormon.
Serotonin – är både en signalmolekyl i hjärnan och ett hormon med många roller inklusive i tarmen, påverkar bl a ångestnivå, sömn, aptit.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2026-03-06